Att inleda en mening med stor bokstav, avsluta med punkt är inga självklarheter för dagens unga.

Skrivandet på sociala medier är uppbyggt på korta texter, dialektala inslag och förkortningar där meningsuppbyggnaden inte skulle få godkänt vitsord.

Ungdomarna har fått ett eget språk.

Tyvärr genomsyrar det även skrivandet i skolan, vilket kan få konsekvenser när ungdomarna går ut för fortsatta studier och vidare in vuxenlivet. För fortfarande krävs en god svenska och rätt skrivteknik i vid högre utbildningar, kontakter med myndigheter och i det normala arbetslivet.

– Dessutom har eleverna svårt att få innehåll i texterna och orsaken är säkert att deras skrivande är anpassat till så kallat microskrivande på sociala medier. Samtidigt har läsandet på fritiden minskat, och detta går hand i hand med de skrivtekniska svårigheterna, säger Mia Bernas-Otieno, lärare i kemi och matematik vid Kristinestads högstadieskola.

Simoné Kallio, Mia Bernas-Otieno och Margita Engelholm.


Tillsammans med Margita Engelholm, historia- och samhällslärare samt finskaläraren Simoné Kallio ingår hon i det så kallade Dreamteamet som ska lära Kristinestadsunga skriva rätt.

Men samtliga lärare är skrivlärare och Dreamteamet är länken mellan projektledaren och skolans övriga lärare.

Kristinestads högstadieskola är en av totalt nio deltagande skolor i Svenskfinland som medverkar i det treåriga projektet Skrivande skola.

– När vi lanserade projektet för två år sedan var responsen från eleverna "måste vi skriva mer" – men det handlar inte om det, utan att skriva rätt, säger Kallio.

"Ska vi böri faar snaat?"

"Nå ja ska bre lag me fädi föst."

typisk kommunikation mellan två unga

 

Och under de här två åren har projektet även gett resultat och ungdomarnas språk blivit mer fylligt och korrekt genom olika skrivverkstäder.

Niorna Alexandra Engelholm, Amelia Westerlund och Adelina Smeds tycker att de lärt sig skriva mer professionellt, vilket de garanterat kommer att få nytta av.

Orsaken till att ungdomar gärna förkortar och skriver på dialekt är snabbheten. Det går mycket fortare och alla skriver på dialekt, förklarar de.

Och då blir kommer "kmr", i så fall "isf" och i morgon "imr".

Alexandra Engelholm klippte bandet som lanserade den digitala verkygsbacken, flankerad av Nova Bergkulla och Hannes Nyholm.

På fredagen tog projektet nästa steg, i och med lanseringen av en digital verktygsback som eleverna självmant ska använda som skrivstöd.

Det handlar om konkreta tips och modeller för hur eleverna tekniskt ska bygga upp en text. Vektygsbacken ska vara till nytta oavsett vilket ämne det handlar om.

Ellen Westerlund fick i uppgift att tillsammans med Frida Björses och Marielle Antfolk förklara betydelsen av ordspråk.

Verktygsbacken ska ge hjälp när det gäller layout, hur man formulerar Wilma-meddelanden, hur man utformar en presentationstext och märker ut källhänvisningar.

På fredagen övade eleverna på skriva recept, drama, dikter, förklara ordspråk och dess betydelse.

Det här handlar inte om att gå in i innehållet och stöpa alla elever i samma form. Elevernas kreativitet ska inte kväsas utan det handlar explicit om teknik och uppställning, betonar lärarna.


Projektets huvudman är Sydkustens landskapsförbund i samarbete med Svenska modersmålslärarföreningen i Finland.

Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Totalt deltar 2 500 elever i klasserna 7–9 i projektet som avslutas 2023.

– Men den skrivande skolan försvinner ingenstans. Vi får inte släppa det här utan tanken är att det här ska fortsätta, och i framtiden skulle rätt skrivande kunna vara ett givet anslag i läroplanen, hoppas Engelholm.