i oktober 2012 valdes de fullmäktigeförsamlingar som tillträdde i januari 2013. De invaldes för en fyraårig mandatperiod men av allt att döma kommer den att förlängas med fem månader. Det beror på att tidpunkten för kommunalvalet ändras, från höst till vår. Nästa kommunalval hålls därmed i april 2017 och det betyder att maktskiftet i kommunerna senareläggs. Det nya fullmäktige skulle tillträda i juni 2017. Regeringen har flera motiveringar till lagförslaget som relateras ovan. En är att det är lättare att driva kampanj i vårsolen än i det ruggiga höstmörkret, att man då får fart på kandidater och väljare och därmed ett högre valdeltagande. Frågan är om man inte ändå med detta argument underskattar både valarbetare och väljare. Om de röstberättigade av en eller annan orsak anser att det inte är någon idé att rösta spelar det knappast någon roll om valet ordnas i februari, april, juni eller oktober. I senaste kommunalval röstade endast 58,3 procent och flytten av valdag påverkar knappast valdeltagandet nämnvärt. Det är ändå sakfrågorna och känslan av att kunna påverka som är avgörande. Men om man med hjälp av vårsolen får en synligare kampanj och livligare debatt, bra så. Ett tyngre argument är att det fullmäktige som tillträder i juni får behandla följande års budget. Som läget är med oktobervalet blir de nyvalda ledamöterna serverade en budget som avgående fullmäktige godkänt. Till denna del är den ändrade tidpunkten för valet och maktskiftet logisk. Det som ingen vet är hur kommunkartan ser ut i april 2017. Om vårdreformen verkställs enligt nu föreslagen modell innebär det att kommunens fullmäktige har betydligt mindre att säga till om än i dag. 60–65 procent av budgetens slutsumma ska betalas direkt in på det nya vårddistriktets konto och står utom lokalpolitikernas kontroll. Det finns redan nu en rad samkommuner och värdkommuner, för sjukvård, skola, räddningsverk, miljöhälsovård med mera, och utvecklingen går mot att allt mera av inkomsterna förvaltas och fördelas av andra än kommunens egna folkvalda. Och den utvecklingen kommer att fortsätta. Nästa steg kan bli att kommunerna förlorar inflytande över det egna gymnasiet. De två kommunutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo föreslår att de tre städerna i Sydösterbotten ska bli en del av storkommunen Vasa (SÖ 9.12). Slutrapporten presenteras i slutet av december och därefter vill man ha de tio kommunernas åsikt om fortsättningen. Det blir de nuvarande folkvalda som ska ta ställning till om eller hur man går vidare med förslaget. Utredarna föreslår en modell med närfullmäktige/kommundelsfullmäktige för de gamla kommunerna. Det skulle kunna leda till ett kommunalval med två valsedlar, en för storkommunens fullmäktige, en för närfullmäktige. Det skulle ge kommunalvalet en helt ny dimension. För Sydösterbotten blir det svårt att hävda sig i ett stor-Vasa, med bara någon enstaka plats i den nya fullmäktigeförsamlingen. För att få väljarna att intressera sig för ett kommundelsfullmäktige krävs att detta organ får både pengar och reellt inflytande, vilket inte blir lätt i en storkommun. Hur kommunstrukturen och kommunernas uppgifter ser ut i framtiden och hur medborgarna känner delaktighet har större betydelse för valdeltagandet än om valdagen är i oktober eller i april.