De finländska ungdomarna är medvetna och vakna. De har goda kunskaper om samhället och placerade sig som fjärde i en internationell studie (ICCS, international civic and citizenship education study) som genomfördes bland åttondeklassare i 21 länder våren 2016.

Syftet med studien är att undersöka hur väl ungdomar i olika länder förbereds för att delta som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Motsvarande undersökning gjordes år 2009.

Ungdomarna i Närpes och Kristinestad som deltog i undersökningen skaffade åt sig poäng som låg långt över genomsnittet i kunskapsdelen. De är att gratulera.

Däremot är våra finländska ungdomar generellt mer tveksamma till sina egna förmågor än ungdomarna i de övriga deltagarländerna. Våra ungdomar litar också mera på myndigheter och media än ungdomar de övriga länderna, visar samma studie.

Undersökningen strävar mot att ta reda på hur ungdomarna är rustade att använda sina färdigheter och bygga upp en förståelse för hur de klarar av att hantera det föränderliga samhället. Det handlar alltså inte enbart om att mäta prestationer och kognitiva färdigheter.

Kunskap betyder inte allt, även om kunskap utgör en bra botten för att kunna bygga upp en tillit till sina egna förmågor. Trots att den medborgerliga självtilliten bland finländska ungdomar ökade sedan undersökningen 2009 placerade sig Finland ändå sist bland de 21 länderna.

Ungdomarna fick ta ställning till hur väl de tror att de skulle kunna utföra olika medborgerliga aktiviteter som att tala inför klassen om en samhällsfråga eller politisk fråga, skriva ett brev till en tidning med åsikter om en aktuell fråga, följa en tv-debatt om ett omstritt ämne eller organisera en grupp elever för att åstadkomma förändringar på skolan.

Att lita på sin kompetens som medborgare är en förutsättning för engagemang. Finland, som brukar vilja vara bäst i klassen i olika internationella sammanhang, kan gärna snegla lite till väster i fråga om den medborgerliga självtilliten bland ungdomar. De svenska ungdomarna besitter en högre grad av självtillit än de finländska 14-åringarna.

Studien visar att ungdomarnas benägenhet att prata med föräldrar och kompisar om det som händer runtomkring har ökat. Danska 14-åringar diskuterar mest. Finland ligger efter de nordiska länderna även här.

Alla nordiska länder ligger under genomsnittet då det gäller elevernas värderingar av inflytande i skolan. Finländska ungdomar upplever sig ändå ha mera inflytande än sina årskurskamrater både i Sverige och i Danmark. Mest inflytande i skolan verkar eleverna i Dominikanska republiken ha. Å andra sidan placerade sig landet sist när det gäller kunskapsresultatet.

Studien ger en tankeställare: Hur uppmuntrar vi våra unga? Ungdomarna blir per automatik inte antingen det ena eller det andra, aktiva eller passiva samhällsmedborgare. Alla personer runtomkring, hem, familj, skola, men även samhället i övrigt, spelar en viktig roll för vilka medborgare ungdomarna utvecklas till.

Vad kan du och jag göra för att ungdomarna ska känna sig bekväma i sin roll som samhällsmedborgare redan i ett tidigt skede? De behöver inte vänta tills de blir vuxna.