Trots att staden Kristinestad äger 70.000 kvadratmeter fastigheter är det svårt att hitta lokaler då tillfälliga lösningar behövs. Svängarna har varit många i den långdans kring daghem och skolor som pågått en längre tid. Flera förslag har lagts fram men de konkreta resultaten är hittills få. Mycket tid har gått åt till bollande mellan diverse instanser och till att rata olika förslag. Arbetet har inte blivit lättare av oväntade vändningar, som komplicerat läget. Beslutet att Lapväärtin koulu ska indras fattades innan de stora strömmarna asylsökande kom till Finland. Under hösten blev det sedan för trångt i Kantakaupungin koulu, där även asylsökande barn undervisas, och man var tvungen att söka tillfälliga lösningar och flytta klasser till svenska högstadiet. Kristinestads daghem måste evakueras 2013, efter att byggnaden visat sig vara otjänlig. Då beslut om nybygge fattats inlämnades ett rättelseyrkande mot valet av entreprenör och marknadsdomstolen utfärdade ett verkställighetsförbud. Meningen var att arbetet skulle inledas i augusti i fjol men projektet står stilla i väntan på domstolens avgörande. Barnen, personal och föräldrar har i ett par år fått leva med att den verksamhet som fanns i daghemsbyggnaden splittrats på flera adresser. Det har också inneburit extra pysslande för familjer som ska föra och hämta sina barn. Nu ska Kristinestads skola, där en del grupper varit tillfälligt inhysta, renoveras och det medför igen nyordningar. Svenskspråkiga förskolelever och barn som deltar i förmiddags- och eftermiddagsverksamhet måste omplaceras någonstans. Svenska utbildningsnämndens förslag om att placera förskolan samt morris- och eftisverksamheten för de svenskspråkiga eleverna i familjecentret ifrågasattes genast. Också förslaget att placera de finskspråkiga elevernas morgon- och eftermiddagsvård i Kantakaupungin koulu avvisas bestämt. Det är meningen att stadsstyrelsen på måndagen ska slå fast arrangemangen. Oberoende av vad som då bestäms torde beslutet väcka diskussion och protester. Tiden är dessutom knapp och beslut måste fattas så att de berörda hinner förbereda sig för nyordningarna. Alla alternativ som i olika repriser framkastats i diskussionerna har sina för- och nackdelar. Den svåra frågan är vilket som medför minst besvär för dem som berörs av arrangemangen.