Kan bli underskott på spannmål i år

NyhetsbildZoom
Årets spannmålsskörd kommer att uppgå till 2,7 miljarder kilo, vilket är mindre än förbrukningen enligt naturresursinstitutet Luke. Det kommer således att uppstå ett underskott på inhemskt spannmål i år. Foto: Benita Kummel-Erikson
Torkan satte sina spår i spannmålsskörden, som blev betydligt mindre än normalt. Det mesta av inhemsk spannmål används till djurfoder.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Årets spannmålsskörd kommer att uppgå till 2,7 miljarder kilogram, enligt naturresursinstitutet Luke. Tre miljarder kilo är den årliga nationella förbrukningen och det kommer således att uppstå ett underskott på inhemskt spannmål i år.

Spannmålsskörden 2017 uppgick till 3,4 miljarder kilo. Av detta användes cirka två miljarder kilo till djurfoder. Av resten gick 400 miljoner kilo till kvarnindustrin för livsmedelsbruk, 300 miljoner kilo användes för mältning, 250 miljoner kilo reserverades för utsäde och 500 miljoner kilo gick på export.

Den största delen av exporten var havre, cirka 330 miljoner kilo. Utöver detta exporterades 90 miljoner kilo vete och 80 miljoner kilo korn.


Av spannmålen som odlades 2017 består 43 procent av korn och 30 procent av havre. Vete står för 24 procent och råg 3 procent. Rågskörden 2017 var för övrigt den största hittills under 2000-talet.

Spannmålsskörden har senast underskridit den inhemska konsumtionen skördeåret 2010–2011.

Men på grund av de goda skördarna 2007–2009 fanns det då över två miljarder kilo spannmål i lager.

Spannmålslagren nu uppskattas till cirka 450 miljoner kilo, enligt statistik från Luke.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan