Taxell är juristen som har varit riksdagsledamot och partiordförande (SFP), justitieminister i åtta års tid (1979–1987) och haft framträdande positioner inom politiken, näringslivet och högskolevärlden.

Han intervjuas med anledning av sin förestående 70-årsdag, och får frågan om de kommande nya spaningslagarna. De ska i korthet göra det möjligt för försvarsmakten och polis att idka signalspaning via internet och telefontrafik när den nationella säkerheten är hotad.

De här lagarna handlar om så stort ingrepp att grundlagens tionde paragraf om ”brev- och telefonhemligheten samt hemlighet i fråga om andra förtroliga meddelanden är okränkbar” måste ändras. För att ändra grundlagen i brådskande ordning krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen. Annars kan lagen godkännas först efter riksdagsvalet 2019.

Djävulen sitter i detaljerna, hur genomförs spaningen i datanätverken rent tekniskt och vad avses med nationella säkerheten, säger De grönas rikdagsledamot Jyrki Kasvi. Han har varnat för risken att innebörden och tolkningar ändras i takt med de politiska konjunkturerna.
Annons
– Om till exempel ett radikalgrönt parti skulle vinna valet och få absolut majoritet och får för sig att köttätande är en fara för den nationella säkerheten så kan vi inte börja bussa Skyddspolisen på köttsmugglare, sade Kasvi till Svenska Yle i en intervju i fjol våras då regeringen meddelade att man vill driva igenom lagpaketet i brådskande ordning.

Han uttryckte sig mustigt. Men i grunden handlar det om det vad kritiker av övervakningssamhället brukar beteckna för ändamålsglidning. När staten infört till exempel ett övervakningssystem för ett specifikt syfte märker man snart att det ju även går att använda det för helt andra ändamål, ”när tekniken en gång finns”.

George Orwell skrev 1948 klassikern 1984, och det är en av de böcker som påverkat Christoffer Taxell mest. Nu kan storebror se dig på ett sätt som Orwell aldrig kunde föreställa sig – och då är det ändå bara början.

– Det behövs ett system som ser på övervakningen inte bara ur samhällets perspektiv utan också ur den enskilda individens synvinkel, säger Christoffer Taxell till HBL och efterlyser en filosofisk diskussion om vad myndigheterna ska ha rätt att få veta om enskilda.

Han betvivlar inte myndigheternas goda avsikter i en demokrati, men påminner om att till exempel efter kriget utelämnades finska medborgare till Sovjetunionen.

Om man snabbt vill driva igenom en grundlagsändring men håller motiven till ändringarna hemliga blir det omöjligt för medborgarna, som det ytterst gäller, att ta ställning till om lagändringen är motiverad, förklarar grundlagsexperten Taxell.

Hans inlägg är välkommet. Att vi behöver nya underrättelselagar betyder inte att vi okritiskt med hull och hår ska svälja allt i lagpaketet. Det finns säkert detaljer som kan förbättras, och framförallt måste vi få garantier för att den som övervakar också har en övervakare som verkligen gör detta arbete. För vi har bekräftelse på att alla som jobbar inom myndigheter inte alltid har ädla avsikter.