;
|

Nytta och risk med storarkiv

När uppgifter om medborgarna samlas i stora elektroniska arkiv innebär det både nytta och risker. En fördel är att allt det som är viktigt förhoppningsvis finns samlat på ett ställe och att det på så sätt kan vara lättare att överblicka helheten.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det var också en motivering då det nationella elektroniska patientdataarkivet Kanta började byggas upp.

Den som samtyckt till att uppgifter lagras i arkivet kan då ha nytta av det om man behöver hälso- och sjukvårdstjänster då man rör sig i andra delar av landet än där den egna serviceproducenten finns. I arkivet kan personal också hitta uppgifter om en persons viljeförklaringar och samtycken, så som livstestamente, inställning till organdonation och om hen samtyckt eller förbjudit att patientuppgifter lämnas ut.

Det elektroniska patientdataarkivet Kanta täcker hela landet. Det gör det också möjligt för medborgarna att behändigt granska sina egna patientuppgifter i sin dator, oberoende av tid och plats. Hittills har 2,8 miljoner finländare samtyckt till att patientuppgifter får lämnas ut. Förbud finns också och för drygt en månad sedan hade 66 000 personer meddelat om sådana.

En avigsida är att de samlade uppgifterna i arkivet också lockar personal som jobbar inom vården att snoka i arkivet. Personer som har rätt att använda systemet kollar också uppgifter som de inte behöver. Dataombudsman Reijo Aarnio uppger i Helsingin Sanomat att vid byrån är ärenden som gäller brott inom hälsovården överrepresenterade. Årligen ges 200–400 utlåtanden till polis eller åklagare.

Snokande förekom också under papperstiden men då lämnade nyfikna inte spår efter sig. Nu syns det i systemet vem som varit inloggad där och snokande kan avslöjas antingen i samband med den egenkontroll som finns inom vården eller om medborgare tar kontakt.

Möjligheterna att använda de uppgifter som finns i Kanta för andra ändamål har också aktualiserats. Förberedelser pågår för att genom en lagändring göra det lättare att anonymt överlåta uppgifter för forskning men även öppna för att de kunde utnyttjas för kommersiella syften.

Förespråkarna ser möjligheterna som en skattkista medan kritikerna påpekar att risken för att sekretessen naggas i kanterna ökar. Om man går in för att överlåta arkivuppgifter krävs strikta regler och noggrann övervakning. Givetvis bör den enskilda medborgaren också här tillfrågas och ha rätt att neka.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan