;
|

Fukt och mögel gissel i våra hus

NyhetsbildZoom
Simhallen i Kristinestad är det senaste exemplet i regionen på fuktskadade byggnader.  Foto: Lotta Sjöblad
Fukt och mögelskador har blivit en folksjukdom i finländska hus.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Dystra rapporter om fukt- eller mögelskador är sedan länge vardagsmat i Finland. Var femte byggnad i vårt land uppskattas vara fukt- eller mögelskadad. Sydösterbotten är tyvärr inget undantag utan här har också alla städer sina problemhus. Många av de här byggnaderna är dessutom relativt nya.

Den senaste deprimerande rapporten handlar om omfattande fuktskador i den sju år gamla simhallen i Kristinestad. Skadorna tros bero på vattenisoleringen och rekommendationen är att både den och alla ytor förnyas.

Det torde också bli diskussioner om vem som ska betala notan. Nuvarande vattenisolering godkänns inte längre i simhallar och i brytningsskedet inföll då bygget i Kristinestad pågick.

Många problembyggnader tros också ha samband med oljekrisen 1973. Då uppmanades finländarna att täta sina hus för att spara på oljan och det ledde till att också fukten stannade kvar. Plastmattor, betonggolv, att stänga vädringsluckorna och bygga bastu och duschrum i gamla hus är andra ingrepp som fick fukt att samlas. Följden kunde med tiden bli mögelskador eller golvsvamp.

Nya bekymmer och rapporter om svårigheter har följt på varandra. Det handlar bland annat om materialproblem men också om följder av nya snabbare byggprocesser.

Många skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader finns på listan över problemhus. Ibland kan byggnaden renoveras. Andra gånger blir kostnaderna så höga att det är enklast att riva och bygga helt nytt.

Bostadsminister Kimmo Tiilikainen, Centern, har erbjudit både käpp och morot för att uppnå bättre byggkvalitet. Receptet är tydligare bestämmelser, digitalisering, ansvar för att byggnadsmaterial inte blir fuktiga och yrkesstolthet. Riktigt så enkelt är det nog inte. Också det som händer efter att en byggnad är klar inverkar. Ett exempel som lyfts fram i debatten är skolor, där ventilationen anpassas efter om någon vistas i lokalerna eller inte. Anpassningen kan leda till att fukt stannar kvar och mögel så småningom utvecklas.

Problem med inomhusluften återspeglas på många sätt i samhället har också ekonomiska effekter. Sjukfrånvaron är bara ett exempel.

Därför är det viktigt att ta problemen på allvar, ta itu med de besvär som finns och försöka undvika att nya uppkommer.

Det gynnar på sikt både hälsa och ekonomi.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan