Förslaget är fem till åtta starka centralsjukhus i Finland. – Vasa ska självklart vara med, säger direktör Marina Kinnunen. De sjukhus som degraderas får inte operera nattetid och mister förlossningarna.
Jouren på lördagar ska vara kvar, liksom dialysen och hudpolikliniken. Och laboratorieverksamheten ska inte krympa ytterligare. Det är ord och inga visor när stadsstyrelsen svarar välfärdsområdet med anledning av de föreslagna sparåtgärderna.
Hälften av vårdcentralerna läggs ner, kanske fler. De ersätts med lättare vård via mobilen och datorn. Förändringsledaren Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet är nöjd med förändringen i Österbotten och räknar med att mer än hälften av vårdcentralerna läggs ner på sikt.
Det var fullt till sista plats när välfärdsområdet mötte invånarna i Kristinestad. Och frågorna var många.
Marina Kinnunen inledde lägesöversikten om Österbottens välfärdsområde med en ursäkt för att fjolårets budget sprack och för att informationen till medlemskommunerna kom så sent.
En orsak till att hälsocentralläkarna i Kristinestad inte längre får remittera patienter direkt till Kristina Medi är att Österbottens välfärdsområde strävar efter att använda de resurser de har i huset.
När ansvaret för vården övergick till Österbottens välfärdsområde har antalet remisser till Kristina Medi minskat med nästan hälften.
Österbottens välfärdsområde satsar på personalens välbefinnande och nyrekryteringar nästa år. Samtidigt krävs sparåtgärder för att täcka underskottet. "Utmanande men intressant", säger styrelseordförande Anne Salovaara-Kero när vårdreformen verkställs.
Österbottens välfärdsområde har inte pengar nog för sin verksamhet nästa år. Då ska det skäras ner och stuvas om. En gammaldags osthyvel räcker inte för att få bort över 20 miljoner, säger ekonomidirektören.
Servicen är viktigare än väggarna. Så kan man sammanfatta välfärdsområdets nya lokalitetsstrategi. Hyresavtalen med kommunerna är i kraft i tre år, men från 2026 kan det gallras bland de 480 hus och lokaler som i dag finns för vården och omsorgen. Mindre hyresutgifter ska ge mer pengar för servicen.
Nu är det definitivt bestämt att välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen får en månadslön på 15 000 euro. Tre av politikerna ville avvakta med beslutet i väntan på vårdsektorns kollektivavtal, men det blev ingen omröstning om lön eller avgångsvederlag.
Mellan 45 och 49 nya befattningar och tjänster inrättas och ledigförklaras vid Österbottens välfärdsområde. Bland annat socialarbetare, HR-sakkunniga, förvaltningschef och lagerarbetare behövs. Det här beror på att Kårkulla, Eskoo och Kronoby snart ansluts till välfärdsområdet. Nyrekryteringar krävs när arbetsuppgifter överförs utan att personal flyttar med.
Tillsammans med Närpes, Kristinestad, Kaskö och Österbottens välfärdsområde vill Korsnäs bilda ett bolag som producerar stödtjänster till vården.
Det är nytt, men det blir nog bra bara man vänjer sig, tycker Karita Dalkvist från Pörtom, som på onsdagen besökte Fimlabs laboratorium i Närpes.
Kaskö stad får inte några riktigt stora summor i hyresintäkter för de lokaler som av Österbottens välfärdsområde hyr. Staden äger endast Mariehemmet. De övriga ägs av fastighetsbolag.
Lärknäs och Buketten hör inte till Österbottens välfärdsområde – än. Korsnäs hyr endast ut de fastigheter som hör till vården, som ägs gemensamt med Malax.
Sex sökande i Satakunta, nio i Norra Savolax – men med bara en sökande skiljer sig Österbotten från mängden. Ansökningstiden har gått ut och Marina Kinnunen är enda sökande till välfärdsområdesdirektör i Österbotten.
Totalt 300 vikariejobb omvandlas till anställningar och sjutton till tjänster skapas inom socialvården.
Patrick Ragnäs fick flest röster i fem av sju röstningsställen i Kristinestad i välfärdsområdesvalet. Endast den sydliga kommundelen röstade annorlunda.
Samma kandidater i topp i de flesta röstningsområden i Närpes. Här kan du kolla toppkvintetten för varje röstningsområde!
Närpes tar hem storslam i välfärdsvalet. Med 80 procent av rösterna är räknade verkar Närpes få 4 SFP:are och 1 SDP:are i välfärdsområdets fullmäktige. För Kristinestad går det också bra, med sannolikt 3 ledamöter, medan Kaskö inte får någon invald alls.
Närpes före detta stadsdirektör och nuvarande styrelseordförande Hans-Erik Lindqvist gjorde ett strålande val.
Matservice och trygghetstelefoner är dyrare i det nya Österbottens välfärdsområde. Det kom som en överraskning för Susanne Leppänen, som sköter om sin pappas ekonomi.
PODCAST Ett år före alla andra genomför Österbotten en egen vårdreform. Men vad är egentligen Österbotten välfärdsområde och vad blir annorlunda?
Verksamheten ska fortsätta oförändrad till en början, men bakom kulisserna pågår ett enormt arbete med vårdreformen. Totalt 7 000 anställda, varav över 500 i Sydösterbotten, får ny arbetsgivare. Och många kommer att få högre lön. Närservicen betonas, men i framtiden kanske den erbjuds digitalt.
Mycket är oklart i fråga om hur det praktiska arbetet börjar löpa vid övergången till det nya välfärdsområdet. Ann-Christine Ekroos och Tove Guldén i Tehys fackavdelning i Närpes har ändå inte märkt någon större oro bland medlemmarna. Men det finns en viss oro för omflyttningar.
De vårdanställda i Kristinestad som jobbar för ett privat bolag förs inte över till Österbottens välfärdsområde med all annan vårdpersonal i landskapet.
Vid årsskiftet byter cirka hälften av de kommunalt anställda i Österbotten arbetsgivare. Enbart i Närpes gäller det cirka 450 anställda.
Här är namnen på de ledande tjänstemän som bereder ärenden till den nya samkommunen för välfärden.
Äldreomsorgschefen i Närpes har varit tjänstledig två år i rad. Hon har efter avvägning fått fortsatt tjänstledighet också under kommande år. Samma vikarie som tidigare fortsätter.
Det finns ingen plats för samkommunen K5 i nya Österbottens välfärdsområde - men delägarna hoppas verksamheten ska kunna fortsätta. En öppen fråga är vem som tar ansvar för landsbygdsförvaltningen.
Det bästa är att finansieringsmodellen ändrat till Österbottens fördel. Det anser Korsnäs kommundirektör Christina Båssar om förslaget till vårdreform. Traumat över den förlorade kurscentralen gör att Korsnäs som enda kommun avvaktar med att föra över äldreomsorgen till nya samkommunen.
Kristinestads avtal med den privata vårdproducenten Pihlajalinna borde kunna ses som ett komplement i den nya välfärdsmodellen, anser stadsdirektör Mila Segervall. Hon bedömer att det i vårdreformens spår kan bli aktuellt med nya kommunfusioner.
Vi vet inte hur det kommer att bli för Kaskö i det nya välfärdsområdet. Det är en helt ny situation som är svår att föreställa sig, säger stadsdirektör Minna Nikander, som hoppas närservicen kan bevaras i Kaskö.
Före utgången av det här året kommer den nya vårdsamkommunen i Österbotten att ha 18 anställda. Idel direktörer, vilket allmänheten reagerat på.
Regeringens nya förslag till vårdreform, som presenterades i tisdags, är bättre än det ursprungliga förslaget, anser Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund. Men det blir stora utmaningar för staden då ansvaret för en stor del av verksamheten flyttas över på välfärdsområdet.
De som jobbar inom vård och omsorg i Kristinestad får snart ny arbetsgivare, antingen samföretaget med Pihlajalinna eller det nya välfärdsområdet. Nu ska staden utreda vilka effekter det får på stadens organisation och service.
Korsnäs är tveksamt till att överföra all sin vård till nya samkommunen Österbottens välfärdsområde. Vård- och omsorgsnämnden vill för sin del fortsätta med socialvården i egen regi.
Överför social- och primärvården till Österbottens välfärdsområdet. Det föreslår en enhällig stadsstyrelse i Närpes för fullmäktige.
Det blev inget beslut om Österbottens välfärdsområde i kommunstyrelsen i Korsnäs i måndags. Ärendet bordlades för att de förtroendevalda ska hinna få mera information i frågan.
Viktigt är att bra vård finns nära den som behöver, underordnat vem som ger den. Det budskapet framfördes vid en välbesökt diskussion i Kristinestad. Det blev frågor och svar om privatiseringen av hälsocentralen – och sjukvårdsdistriktet väntar på officiella initiativ från Kristinestad.
Kommunerna ska senast i mitten av december fatta beslut om huruvida de vill vara med i Österbottens välfärdsområde. Styrelserna i alla fyra sydösterbottniska kommuner har nu godkänt grundavtalet.
Det är viktigt att äldreomsorgen finns kvar i kommunens regi. Det säger man i Korsnäs och anser dessutom att en nytt österbottniskt välfärdsområde bör byggas upp stegvis.
Ett nytt arrangemang får inte rasera den goda vård och omsorg som kommunerna byggt upp, säger Närpes som vill ha möjlighet att sköta till exempel äldreomsorg själv i en ny österbottnisk samkommun. Och staden varnar för brådska. Man bör inte heller ha för bråttom med hela omorganiseringen av social- och hälsovården.
I stort sett all vård och omsorg kan samsas under samma hatt om medlemskommunen så önskar. Det är strävan med nya Österbottens välfärdsområde, som kommunerna nu ska ge utlåtande om.
Hur kommer servicenätet att vara uppbyggt i Österbotten? Det skulle vård- och omsorgsnämnden i Närpes vilja veta mera om innan grundavtalet för Österbottens välfärdsområde slås fast. Då det gäller vad som ska överföras till en samkommun tycker många i personalen att det ska vara allt eller inget.
Vem som tar över delar av vården i Kristinestad bestäms i början av nästa år. Planerna är att cirka 30 procent av vården, mätt i utgifter, läggs ut på entreprenad. Men det blir från 2021, inte från 2020, som privatiseringen ska verkställas.
Den nyvalda politiska styrgruppen för landskapsreformen fyller en viktig uppgift i Österbotten om reformen drivs igenom. Därför är det enligt gruppmedlemmen Mikaela Björklund (SFP) viktigt att den är partipolitiskt förankrad.
Ett eller flera privata företag kan ta över en del av vården i ett sambolag med staden som minoritetsägare. Staden vill trygga närservice och arbetsplatser säger välfärdsnämndens ordförande Anna-Kajsa Blomqvist-Liljeblad (SFP).
SFP-ordförande Anna-Maja Henriksson vill se verkställighet när det gäller läkarhelikoptern i Österbotten. Just nu jobbar man för en modell där helikoptern kopplas till sjöräddningen.
