Det är hög tid att börja få ut vinterns liggande vindfällen ur skogen. Enligt lagen måste liggande träd föras bort innan slutet juni – annars är risken stor att skogen drabbas av skadeinsekter.
Ett företag, som är under grundande, får arrendera två vattenområden av staden för fiskodling. Båda är 5.000 kvadratmeter stora.
Turerna har varit många och åsikterna går isär kring planerna på havsbaserad vindkraft i Skaftung-Sideby. Ett förslag om att ändra tidigare beslut i Kristinestad har bordlagts efter omröstning.
Bättre utredningar behövs då planerna på ett bränslelager i bergrummet under Björnön i Kristinestad fortskrider, påpekar NTM-centralen, som bekymrar sig för risken för olyckor samt för transporterna.
Ett kärl för returpapper har i flera veckor saknats i Dagsmark efter att ekopunkten flyttades. Men snart ska det åtgärdas.
Marknadsmekanismerna tvingade odlarna till nya lösningar – i dag är brännoljan så gott som borta, uttaget per kvadratmeter betydligt högre. Tomaten har blivit klimatsmart.
Den inhemska växthusproduktionen blir allt mer klimatvänlig. Användningen av brännolja har minskat med 85 procent sedan 2004 visar färska siffror. Växthustomatens kolavtryck har halverats sedan 2004.
De starkaste stammarna i Kust-Österbotten ligger på mindre än omkring tio vitsvanshjortar per tusen hektar. Det är lite i jämförelse med läget längre söderut, säger jaktchefen Stefan Pellas med anledning av utspelet om att slopa licensförfarandet vid vitsvanshjort.
Vitsvanshjortarna blir allt fler och ställer till med problem i trafiken och i jord- och skogsbruket. Nu hoppas jägare och markägare på förändring för att tillväxten ska begränsas. Att slopa licenssystemet vore den snabbaste lösningen, anser ÖSP.
Efter att ha pratat om nerskräpning med Alicia Duong och Ngoc Luu var det som att ögonen inte såg annat: godispapper, plastflaskor, tomburkar … Det var också den insikten som fick trettonåriga Alicia Duong i Näsby att agera. De bildade en städpatrull.
NÄRPES Det ska nu bli möjligt att sortera sitt plastavfall och få det hämtat hemifrån utan att behöva föra det till någon insamlingsplats. Ett privat bolag står bakom den avgiftsbelagda plastinsamlingen.
Nu blommar våren på ängar och åkrar. Se alla fina vårbilder som våra läsare har skickat in.
Vad gör en landsbygdsort så attraktiv att folk flyttar dit? För att söka svar på den frågan kom forskaren Michael Kull till Närpes.
KORSNÄS I slutet av juli uppmanades Korsnäsborna vara sparsamma med hushållsvattnet. Orsaken var den låga grundvattennivån som sjönk varje dag. Nivån är i dag fortfarande låg och vattenverksskötaren Roland Westerback hoppas på regn ännu i augusti. – Men vi är så att säga nog på den vinnande sidan.
KORSNÄS Sommartorkan ställer till det i Korsnäs. Grundvattnet i Boviksanden och Mobacken har sjunkit undan på grund av värmen. Nu hoppas man på regn, för det finns ingen vattenreserv.
KORSNÄS Enligt en mätning gjord den 16 juli förekommer det blågröna alger vid badstranden i Molpe. Det är inte rekommenderat att simma i vatten med blågröna alger.
Tiotals bilder har skickats in på lador runtom i Österbotten. Uppropet fortsätter ännu och vi vill gärna se vilka lador ni fångar på bild.
Skräp som kastas kring vägrenar, i naturen eller lämnas vid miljöstationer får Gerd Metsäranta i Kristinestad att reagera. Om inte annat hjälper hoppas hon att staden ordnar årliga städkampanjer.
UPPDATERAD. Arbetet med att förbättra invallningen i Böle och Bäckby har påbörjats. Målet är att förebygga översvämningar.
Uppdaterad Ovanligt stora mängder dricksvatten gick åt i Taklax tidigare i dag. Men nu meddelar Korsnäs kommun att den misstänkta läckan har lokaliserats och åtgärdats.
MALAX I Malax inväntar man ännu resultatet från gårdagens vattenprover som ska ge svar på om kranvattnet innehåller koliforma bakterier. Invånarna i de drabbade områdena ska fortsätta att koka kranvattnet i dag.
MALAX Dricksvattnet i Långåminne vattenverk ska genomgå klorering i dag. Vattenverket misstänker att dricksvattnet innehåller koliforma bakterier och invånarna uppmanas nu koka dricksvattnet.
NÄRPES På Storgrynnan i Pjelaxfjärden finns i år åtminstone lika många häckande skarvpar som i fjol. Troligen finns det fler.
