De olika stadierna har olika utgångsläge för att använda digitala hjälpmedel i distansundervisningen.
– En del skolor jobbar redan med digitala läromedel och då flyter det på i och med att de redan har kanaler och plattformar för att jobba virtuellt. Sedan finns det de som inte har det. På den här veckans agenda står att hitta ett system för det här, säger bildningsdirektör Åsa Snickars i Närpes.
De som studerar i gymnasiet jobbar numera mest digitalt och i högstadiet har de likaså virtuella plattformar där lärare och elever kan dela uppgifter och kommunicera i grupp.
– De klarar det kanske bättre, säger Åsa Snickars.
Hon konstaterar att en månad är en lång tid att vara borta från det normala sammanhanget som skolan innebär. Det kommer att kräva en del ansträngningar för att få allt att löpa och för att upprätthålla motivationen.
– Det är jätteviktigt att få det bra uppstrukturerat med tydliga ramar om hur klassen alla dagar kan träffas virtuellt för att få ett sammanhang.
Bildningsdirektören Maarit Söderlund i Kristinestad säger att de nu gör vad de kan i planeringen för att den nya situationen inte ska skapa stress och bekymmer för familjerna.
– Det kan ändå vara utmanande för familjerna när undervisningen inte ordnas som normalt. Vi vill stödja dem i stället för att belasta dem. Eleverna kanske kunde få färre uppgifter och en uppgift kunde omspänna fler ämnen, säger Kristinestads bildningsdirektör Maarit Söderlund.
Här hoppas hon att lärarna kan samordna undervisningen på ett bra sätt.
När skolorna är stängda kommer speciellt de yngre barnen att behöva mer stöd från föräldrarna för att tillgodogöra sig undervisningen.
– Ett barn i årskurs ett kanske inte kan ta in skriftliga instruktioner så bra och kan behöva hjälp med det, säger Åsa Snickars.
Ämnen som gymnastik, teknisk slöjd och konstämnen kan innebära en utmaning.
– Vi hade rektorsmöte i dag (tisdag) då vi bland annat diskuterade det här och kom fram till olika lösningsmodeller för de här ämnens. Vad gäller gymnastik kunde eleverna ha ett häfte där de fyller i när de har varit på promenad eller på löprunda, säger Maarit Söderlund.
Ett huvudbry gäller skolskjutsarna. Ska trafikanterna få ersättning när skolskjutsarna står stilla?
– Det här ska vi nu också reda ut, säger Maarit Söderlund.
Elever i årskurerna 1-3 som har föräldrar inom yrken som är avgörande för samhällets funktioner har rätt till närundervisning. Det här innebär också utmaningar vad gäller skolskjutsarna. Vilka rutter behöver ännu vara i trafik för dessa barn?
– Det är också en utmaning att identifiera de här eleverna. Vissa yrkesgrupper är självklara som sjukvårdspersonal, lärare och personal inom småbarnspedagogiken, men det finns en gråzon här. Vi inväntar nu tydliga direktiv från Utbildningsstyrelsen, ministeriet och kommunförbundet för hurdana tolkningar vi ska göra, säger Åsa Snickars.
Hur många av de yngre eleverna som kommer till skolan avgör också i viss mån hur mycket övrig personal som behövs, till exempel skolgångsbiträden, morris- och eftispersonal, kökspersonal och lokalvårdare.
Som ledande tjänsteman för utbildningen ser Åsa Snickars också att det kan vara utmanande att lyckas hålla personalen och eleverna motiverade så att undervisningen framskrider.
– Undervisningen ska gå framåt enligt läroplanen och ska bedömas. Det är viktigt att det känns tryggt för elever, familjer och personal. De har rätt till jämlik, grundläggande utbildning och det måste också verkställas under de här förhållandena.
Föräldrar och studerande hålls informerade via den digitala informationskanalen Wilma. Snickars uppmanar föräldrarna att bevara sitt lugn också för barnens skull för att inte skapa onödig oro hos dem. Någon överdriven kontakt från föräldrahåll har inte heller märkts, trots den onormala situationen.
– Det kanske inte var så oväntat för finländarna att skolorna skulle stänga. Men vi jobbar på att få fram rätt information.
På tisdag eftermiddag ordnade regeringen en presskonferens om tillämpningen av beredskapslagen.