Det framgår även av den lilla och högst ovetenskapliga webbenkät som SÖ lät göra med anledning av dagens reportage om skolmaten, och så har det varit i många andra enkäter om skolmatsminnen. Om det då var utseendet, såskonsistensen, råvarorna, receptet eller tillredningen – eller en kombination – må vara osagt, men dillkött har fått ta på sig rollen som ett negativt minne från skolmatsalen.
Skolmaten som institution har inte blivit omodern.
Kökspersonalen gjorde säkert sitt bästa, snarare var det väl så att dillköttets rykte förstördes när ekonomi och rationalitet tog över vid tillredningen.
Till saken hör att dillkött rätt tillrett från grunden och av prima råvaror säkert skulle falla de allra flesta i smaken i dag.
Det vi kan vara tacksamma för är att så gott som alla har skolmatsminnen att dela och diskutera. För en varm måltid gratis varje skoldag, det är få elever på detta jordklot förunnat.
Som det första landet i världen stiftade Finland 1943 en lag om gratis skolmåltider. Kommunerna fick fem år, fram till 1948, på sig att anpassa sig till lagen. Därmed kan vi detta år fira 70 år av gratis skolmat. Det här uppmärksammas på olika håll, och som SÖ berättar i dag (10.4) blickar man denna vecka tillbaka på tidigare decenniers matsedlar i skolor i Kristinestad.
Gratis skolmat är något som fortsättningsvis behövs, även om den kanske ibland uppfattas som allt för självklar och därför av vissa även ifrågasätts. Rapporterna visar att antalet barnfamiljer som lever i fattigdom ökar. Även i välbärgade hem kan det vara si och så med måltiderna. Den innovation som förutseende lagstiftare kom med på 1940-talet, under pågående krig, har sin självklara roll i det finländska samhället även framdeles.
Skolmaten som institution har inte blivit omodern.
Det finns som bekant inga ”gratis luncher”, utan skolmaten bekostas med skattemedel. Naturligtvis ska elever och föräldrar sakligt få diskutera skolmaten ur kundperspektiv, utan att genast avfärdas med ord som otacksam eller bortskämd.
Fast i sammanhanget är det skäl att påminna om skolköken har strama budgeter till sitt förfogande och inte skulle tacka nej till lite mer pengar för råvaruinköp.
Viktigt är att skolmaten serveras i en trivsam miljö,. Tyvärr har inte akustiken alltid beaktats i planeringen av matsalar.
Vid nybyggen och renoveringar bör detta ske.