Naturskyddsförbundets österbottniska distrikt ville av omsorg om fisken stoppa en planerad muddring på några ställen i Lappfjärds å, men vaknade för sent vilket SÖ berättade om på webben i torsdags och i dagens tidning (24.3) . Vasa förvaltningsdomstol tog därför inte upp förbundets besvär till prövning.
Det beskedet ges nu, två år senare. För en lekman kan det här förefalla märkligt att ett överklagande som inlämnats efter besvärstidens utgång inte genast avförs från dagordningen, men processuellt fungerar det inte så.
Förklaringen är att även Sydbottens natur och miljö överklagade. Föreningen överklagade inledningsvis Regionförvaltningsverkets muddringsbeslut i sin helhet, men ändrade sig sedan och ville upphäva endast beslutet som gäller en åtgärd väster om bron över riksvägen.Två besvär gällande samma beslut gör att dessa behandlas som en helhet.
Naturskyddsförbundets besvär gällde hela muddringsprojektet, också i Lappfjärds centrum, och avvek från Sydbottens natur och miljös yrkanden.
Men överklagandet hängde med under hela den tvååriga behandlingen, vilket betydde att olika parter, såsom staden, fick lägga ner tid och resurser på att bemöta ett innehåll, som juristerna på domstolen i princip från första stund visste aldrig skulle tas upp till prövning.
Hade naturskyddsförbundet varit ensamt om besvär hade det sopats åt sidan redan efter en månad, men nu blev väntetiden två år. Sydbottens natur och miljös besvär avslogs i det färska beslutet.
Till en rättsstat hör besvärsrätt över myndigheters beslut. Men till rättsskyddet hör också möjlighet att få ett beslut i någorlunda rimlig tid. Finland har flera gånger fått kritik i Europadomstolen för överlånga handläggningstider. (Ironiskt nog brukar utslag från Europadomstolen dröja oskäligt länge, men det är en annan historia).
De redan verkställda och de nu planerade muddringarna i Lappfjärds å har sin givna betydelse för att minska översvämningsriskerna,
Vasa förvaltningsdomstol har en stor anhopning av ärenden och personalen hinner inte med. Det är ju politikernas sak att avdela resurser för att få snabbare avgöranden.
Men exemplet ovan visar också att processerna kunde förenklas och försnabbas. När det ena av två besvär i denna helhet inlämnades efter besvärstidens utgång borde domstolen ha haft möjligheten att genast fatta ett delbeslut om att det förpassas till papperskorgen,vilket skulle ha sparat tid och arbete för alla parter.
Mycket vatten har flutit under broarna i Lappfjärd sedan 2016, och enligt stadens vägbyggmästare har den långa väntan lett till betydande tilläggskostnader. Men i sommar hoppas man kunna utföra grävning och sprängning för att avlägsna ”proppar”, som ska försnabba flödet och som är en del i projektet av att förebygga översvämningsriskerna. På fredagen kom NTM-centralens översikt av läget. Väderprognosen visar på fortsatt kallt fram till början av april, och ju senare snön börjar smälta, desto större översvämningsrisk.
NTM-centralen uppger att istäcket i åarna i genomsnitt är 40–50 centimeter och efter påsk fattas beslut om eventuell issågning, för att undvika isproppar.
De redan verkställda och de nu planerade muddringarna i Lappfjärds å har sin givna betydelse för att minska översvämningsriskerna, vilket även förvaltningsdomstolen motiverar sitt beslut med.
Gärna hade de nu aktuella propparna i ån redan fått vara avlägsnade med tanke på risken för isproppar.