Det var inget snack om saken, fastslog Marknadsdomstolen 2009: Metsäliitto, UPM och Storaenso hade under 1997–2004 idkat förbjudet prissamarbete. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde beslutet, som innebar att Storaenso fick betala 30 miljoner euro i böter och Metsäliitto 21 miljoner. Metsäliitto bistod vid utredningen och fick ”straffrabatt” medan UPM som avslöjade kartellen 2004 befriades från påföljdsavgift.

Dessa 51 miljoner euro gick direkt i statens kassa. De som drabbades av kartellen, skogsägarna, hade gått miste om intäkter från virkesförsäljningen, men i vilken omfattning är svårare att bevisa, vilket det nu pågående rättsliga efterspelet bekräftar.

Här kan man då plocka in en kort beskrivning av vad en kartell är (lånat från svenska Konkurrensverkets hemsida):

– Karteller utgör en allvarlig överträdelse av konkurrens­reglerna. Om konkurrenter kommer överens om hur de ska agera gentemot sina kunder sätts konkurrensen på marknaden ur spel. Karteller leder till högre priser och sämre produkt­utbud, till skada för konkurrensen, konsumenterna och samhällsekonomin.

"Ja, det var en kartell. Nej, det är ingen självklarhet att få skadestånd."


Uppmanade därtill av Kommunförbundet stämde 32 kommuner, bland dessa Kristinestad och Vasa, de tre skogsbolagen för mindre inkomster från virkesförsäljning. Även ett stort antal privata skogsägare och statliga Forststyrelsen har krävt skade­stånd.

Första ronden, i Helsingfors tingsrätt, gav skogsbolagen seger på knockout. Tingsrätten fann inte bevis nog för uteblivna intäkter.

Utslaget blev en chock för i synnerhet de privata skogsägarna. Inte bara med att de gick miste om skadestånd, de ålades även betala skyhöga rättegångskostnader. Motpartens och de egna rättegångskostnaderna var saftigare än man kunde ana när talan väcktes.

Storaenso och UPM nådde en förlikning med de privata skogsägarna, som i utbyte mot att de inte överklagar slipper betala motpartens rättegångskostnader. Däremot gick Metsäliitto inte med på någon uppgörelse, vilket förvånar därför att andelslaget ägs av skogsägarna. Det kommer knappast att under­lätta bolagets anskaffning ur privatskogarna i framtiden, men i en internationell virkeshandel kanske det saknar betydelse.

"Men på­ståenden om att en priskartell inte påverkade priserna låter ju onekligen smått komiska."


Kristinestad och Vasa beslöt i måndags att överklaga till hovrätten – trots att processen redan i tingsrätten kostat vardera omkring 300 000 euro och dessutom uteblivna skadestånd. Som SÖ berättar på nyhetsplats är taktiken solklar: Genom att överklaga vill man nå en förlikning med skogsbolagen, få dem att kvitta rättegångskostnaderna mot att besvären dras tillbaka. Skogsbolagens inställning har varit njugg. Men varken skogs­bolag, som får sitt varumärke solkat, eller kommuner, som handskas med skattemedel, borde ha intresse av en utdragen process som kan gå ända till Högsta domstolen.

Å andra sidan vore det intressant att få hov­rättens och/eller HD:s avgörande i den principiellt intressanta frågan, där en bekräftad kartell ligger till grund för skadeståndstalan.

Skogsbolagen har viftat bort kartellen med argument som att det i slutändan var för skogsägarnas och virkesmarknadens bäst­a. Men påståenden om att en pris­kartell inte skulle ha påverkat pri­serna låter ju onekligen smått komiska.