Kristinestad leds också i fortsättningen av en stadsdirektör, om fullmäktige godkänner stadsstyrelsens enhälliga förslag. Enligt det anställs en stadsdirektör då nuvarande stadsdirektören Riitta El-Nemr går i pension i höst. Borgmästarmodellen är ett alternativ till stadsdirektör som i olika sammanhang lyfts fram i Kristinestad. Första gången borgmästare föreslogs var i ett medborgarinitiativ 2007. Nästa initiativ kom från SFP:s lokalavdelning hösten 2010. Båda gångerna har stadsstyrelsen hållit fast vid nuvarande modell med stadsdirektör.

Det är rätt ovanligt med borgmästare i Finland. Hittills har fem kommuner, bland annat Helsingfors och Tammerfors, valt borgmästarmodellen. Enligt kommunallagen är borgmästaren förtroendevald i kommunen och ordförande för kommunstyrelsen. En borgmästare kan väljas högst för fullmäktiges mandattid och mandattiden fortgår tills en ny borgmästare eller kommundirektör har blivit vald.

Fördelen med borgmästarmodellen är att den stärker den politiska ledningen och att budskapet är tydligare än om man har en mer eller mindre tydligt partipolitiskt vald kommundirektör, säger forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi. (SÖ 3.2) Hon anser också att direktörsmodellen är kostnadseffektiv för en kommun av Kristinestads storlek, eftersom samma person ansvarar för ledningen både inåt och utåt.

Skiftet på den ledande posten sker i en tid då stora förändringar är på gång. En del av de frågetecken som ännu finns kring vård- och landskapsreformerna rätas förhoppningsvis ut under våren. Enligt nuvarande planer tar landskapen över social- och hälsovården från kommunerna i början av 2020.

I det nya landskapet blir Kristinestad en liten kugge och då är det viktigt med en kvalificerad tjänsteman som stadsdirektör. Det är krävande tider och de förändringar de för med sig ställer många krav på dem som ska vara med och genomföra dem. God ledarförmåga, att ta ansvar, flexibilitet och förmåga att samarbeta åt olika håll är bara några av de egenskaper som krävs av den som träder till.

Att i det här skedet börja ”experimentera” med en borgmästare ter sig inte vidare klokt. Kristinestad kan ju inte jämföras med de betydligt större städer som valt borgmästare och risken är att staden genom en borgmästarmodell bara skulle ut­öka byråkratin.