Forskarna hade velat fortsätta testet längre än två år och även inkludera andra grupper än arbetslösa.

Det här för att bättre kunna dra slutsatser om vilken effekt en basinkomst har. Men regeringen Sipilä, som satte igång försöket, har inte velat ge mer resurser. Enligt Kangas hade det krävts om man på riktigt vill veta hur basinkomst fungerar.

Med basinkomst avses att alla medborgare får en viss summa pengar månatligen (de 2 000 arbetslösa som nu deltar i testet får 560 euro) skattefritt och utan krav på motprestation. Alla får också behålla summan oavsett om de arbetar eller inte, men i kombination med en progressiv beskattning ”äts den upp” för de som når upp till en viss inkomst.

Försöket har också väckt stort intresse utomlands och Finland hör faktiskt till föregångarna här.

Fördelarna ska vara att arbetslösa med en garanterad minimi­inkomst i högre grad kan ta emot deltidsarbete och inhopp utan risk att gå miste om bidrag, och det kan även göra att fler vågar starta företag. Andra som kan dra nytta av det är sådana som inte kan eller vill, till exempel av hälsoskäl, arbeta heltid.

I och med att en basinkomst på tillräcklig nivå kunde ersätt­a en del av dagens bidrag skulle det leda till minskad byråkrati när myndigheterna inte längre behöver ta ställning till vem som har eller inte har rätt till bidragen.

Vid en första anblick kan basinkomst se ut som gratis penga­r för att folk ska slippa jobba. Men tack vare att den kan elimi­nera många flitfällor och ge bättre möjligheter att anpassa arbets­livet till individuella livssituationer finns goda möjligheter att den kunde få många som i dag jobbar lite eller inte alls att de facto arbeta mer.

Om fler vågar förverkliga sina planer på att starta eget kunde det förhoppningsvis också ge upphov till någon framgångshistoria som även ger andra sysselsättning.

Man ska inte heller underskatt­a vikten av att ge folk större möjlighet att ägna sig åt sådant som de tycker är vettigt och meningsfullt. Friska och nöjda människor är i längden billigare för samhället.

Försöket med basinkomst är en av ytterst få åtgärder som ger anledning att ge regeringen Sipilä ett plus i kanten. Synd då att man inte gör det ordentligt, för det skulle onekligen vara intressant att se hur basinkomst påverkar också andra än arbetslösa.

När samhället och arbetslivet förändras behövs nya sätt att stödja dem som hamnar i kläm. Åtgärder som ger möjlighet till individuella lösningar och som snarare uppmuntrar än tvingar till aktivitet skulle vara att föredra.

Tyvärr verkar regeringen vara mer intresserad av piskor än morötter i sina försök att öka sysselsättningen, vilket den nyligen införda och starkt kritiserade aktiveringsmodellen är ett gott exempel på. Den har förstås den fördelen att om man lyckas få arbetslösa i jobb ens för någon timme så räcker det för att få bort dem ur arbetslöshetsstatistiken (yle.fi 12.1).

Och det viktigaste är ju trots allt att snygga till siffrorna.