Presidentvalet i Ryssland hålls i mars 2018, och eftersom Putin länge styrt Ryssland med järnhand betraktas det valet mera som en formalitet. Men trots att han är säker på sitt omval tillåter Putins administration inte att Kremlkritikern Aleksej Navalnyj ställer upp.

Att också en presidentkandidat i Finland understöds av fyra av fem röstberättigade, enligt Yles gallup i månadsskiftet november–december, är däremot anmärkningsvärt.

67 procent, 70 procent, 80 procent... Opinionsundersökningarna har duggat tätt under de senaste veckorna, procenttalen varierar, men den gemensamma nämnaren är att president Sauli Niinistö om det vore val i dag skulle bli vald med klar majoritet i den första omgången. Den egentliga valdagen i presidentvalets första omgång är söndagen den 28 januari, och som det nu ser ut blir det ingen andra omgång.

Valrörelsen har gått in i ett intensivare skede, men motkandidaterna får inte vind i seglen av tv-sända valdebatter eller kampanjarbete. Pekka Haavisto (Gröna) som tog sig till den andra omgången i valet 2012 är också nu på andra plats, men popularitetssiffrorna har jämfört med då dalat. Överraskningsnamnet för sex år sedan har enligt opinionsundersökningarna ett stöd på cirka 10 procent.

Avståndet är långt till de övriga sex kandidaterna, som har ett understöd på mellan 1 och 4 procent. Det lägsta understödet har SFP:s Nils Torvalds, vars profilering med ett tydligt ja till Nato-medlemskap inte verkar ha väckt något gensvar hos väljarna.

Det var inte alldeles lätt för partierna att få kandidater nominerade, beroende av att Niinistö är så överlägsen. Den som först nominerades var Centerns Matti Vanhanen, redan sommaren 2016. Den tidiga starten berodde på att man ville sätta käppar i hjulen för Paavo Väyrynen. Fast det lyckades man inte med, Väyrynen lyckades i sista stund få de namn som krävdes för att få ställa upp i valet – och i Helsingin Sanomats gallup från 19 december hade Väyrynen ett större understöd (cirka 3 procent) än Vanhanen (cirka 2 procent).

Om denna inbördes ordning blir verklighet även på valdagen blir det ett nytt bakslag för Centern och en påminnelse om att Väyrynen aldrig ger upp. Det lär inte vara hans sista val.

En liten tröst är att det tydligen kommer att gå lika uselt för de övriga partierna, där deras anhängare föredrar Niinistö framför det egna partiets kandidat.

Specialforskare Erkki Railo vid Åbo universitet har i intervjuer sagt att den största förklaringen till Niinistös popularitet är det spända internationella säkerhetsläget. Niinistö har uppfyllt väljarnas förväntningar på utrikes- och säkerhetspolitiken, och står för en trygghet och stabilitet.

Enligt Railo har Niinistö även lyckats upprätthålla bilden av distans till det politiska etablissemanget. Presidenten har inte tvekat att kritisera politiker och storföretagsledare när han ansett det vara befogat och det har ytterligare stärkt hans aktier.

Sauli Niinistö kan alltså bli dubbelt historisk i Finland:

Den första presidenten som väljs direkt i första omgången i ett folkval, och den första att få familjetillökning som sittande president.