Dystra rapporter om fukt- eller mögelskador är sedan länge vardagsmat i Finland. Var femte byggnad i vårt land uppskattas vara fukt- eller mögelskadad. Sydösterbotten är tyvärr inget undantag utan här har också alla städer sina problemhus. Många av de här byggnaderna är dessutom relativt nya.

Den senaste deprimerande rapporten handlar om omfattande fuktskador i den sju år gamla simhallen i Kristinestad. Skadorna tros bero på vattenisoleringen och rekommendationen är att både den och alla ytor förnyas.

Det torde också bli diskussioner om vem som ska betala notan. Nuvarande vattenisolering godkänns inte längre i simhallar och i brytningsskedet inföll då bygget i Kristinestad pågick.

Många problembyggnader tros också ha samband med oljekrisen 1973. Då uppmanades finländarna att täta sina hus för att spara på oljan och det ledde till att också fukten stannade kvar. Plastmattor, betonggolv, att stänga vädringsluckorna och bygga bastu och duschrum i gamla hus är andra ingrepp som fick fukt att samlas. Följden kunde med tiden bli mögelskador eller golvsvamp.

Nya bekymmer och rapporter om svårigheter har följt på varandra. Det handlar bland annat om materialproblem men också om följder av nya snabbare byggprocesser.

Många skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader finns på listan över problemhus. Ibland kan byggnaden renoveras. Andra gånger blir kostnaderna så höga att det är enklast att riva och bygga helt nytt.

Bostadsminister Kimmo Tiilikainen, Centern, har erbjudit både käpp och morot för att uppnå bättre byggkvalitet. Receptet är tydligare bestämmelser, digitalisering, ansvar för att byggnadsmaterial inte blir fuktiga och yrkesstolthet. Riktigt så enkelt är det nog inte. Också det som händer efter att en byggnad är klar inverkar. Ett exempel som lyfts fram i debatten är skolor, där ventilationen anpassas efter om någon vistas i lokalerna eller inte. Anpassningen kan leda till att fukt stannar kvar och mögel så småningom utvecklas.

Problem med inomhusluften återspeglas på många sätt i samhället har också ekonomiska effekter. Sjukfrånvaron är bara ett exempel.

Därför är det viktigt att ta problemen på allvar, ta itu med de besvär som finns och försöka undvika att nya uppkommer.

Det gynnar på sikt både hälsa och ekonomi.