Skolmåltiden kan vara dagens enda varma måltid. De ekonomiska ramarna för skolmat har länge varit snålt tilltagna. Maten ska vara billig men ändå rätt sammansatt. Lägg därtill att den också ska vara god och se aptitlig ut så är det en hel del krav att uppfylla.

Det är inte bara så att rätt sammansatta måltider ska serveras. Skolorna har också en viktig roll då det gäller matfostran. Eleverna ska lära sig de rätta matvanorna, och dit hör även regelbundna måltider. Nu vill många inte ha den mat som serveras. Över en femtedel av gymnasisterna till exempel äter inte varje dag den gratis skollunch som serveras, visar den senaste enkäten Hälsa i skolan som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utfört.

Att en del elever hoppar över skollunchen är inget nytt och olika förslag har getts hur man kunde minska på det. Ibland har det diskuterats om skolmaten skulle uppskattas mera om eleverna var tvungna att betala för den.

Finlands Gymnasistförbund hör till dem som befarar att effekten då blir den motsatta och att ännu fler studerande helt hoppar över den. Om man förbättrar skolluncherna kan man också få fler studerande att äta dem. Goda resultat har också uppnåtts när studerande fått vara med och planera, säger förbundet.

Diskussionerna handlar inte bara om vilka rätter som ska finnas på matlistan. Hurudan mjölk som ska serveras till maten och vad man ska breda på smörgåsarna är ofta återkommande debattämnen.

Närpes anslöt sig nyligen till de kommuner som också ska servera annan mjölk än fettfri i skolor och daghem och ämnar hålla fast vid det beslutet. Staden har inte för avsikt att söka stödpengar för den fettfria mjölk som serveras eftersom man upplever att byråkratin blir för omfattande i förhållande till stödbeloppet.

Ett kommunalt beslut om att också servera smör och lättmjölk åt barnen i daghem och grundskolor i Sotkamo har fått Statens näringsdelegation att reagera. Den anser att rekommendationerna måste följas och enligt dem ska daghem och skolor dagligen servera D-vitaminberikad fettfri mjölk vid måltiderna. Margarinet som breds på bröd ska innehålla minst 60 procent fett, av vilken högst 30 procent får vara mättat fett.

Ett barn behöver inte mättat fett som mjölk och smör innehåller. För att minska barnfetman är det speciellt viktigt att undvika extra kalorier. Cirka 20 procent av våra barn är överviktiga eller feta, påminner delegationen.

Det finns också annat än kostrekommendationer som är av betydelse då det gäller skolmåltider. Dagens unga följer ofta med trender och vill vara både medvetna och etiska. Viktigt är att lyfta fram det som finns i närområdet, visa och använda det lokala producenter erbjuder. Då kan man fostra medvetna matkonsumenter som gör goda val.