Miljontals människor, världen över, har den senaste tiden berättat om sexuella trakasserier eller övergrepp. Startskottet var den här gången uppgifterna om att en känd Hollywoodprofil utsatt flera kvinnor för sexuella övergrepp. Kvinnliga kändisar berättade på sociala medier om sexuella trakasserier inom amerikansk film och kampanjen spred sig snabbt.

Kvinnor både ute i världen och också i närområdet delar i kampanjen med sig av det de upplevt, antingen som offer eller åskådare. Det skrämmande med de här inläggen är hur ofta sexuella övergrepp förekommer.

Rapporter kommer från många områden, till exempel mode, journalistik, politik och idrott. Flera av de senaste avslöjandena har koppling till EU-parlamentet, där maktspel, drömmar om karriär och många olika kulturer möts. Hittills har de flesta drabbade där tigit, bland annat av rädsla för att förlora jobbet.

Sexuella trakasserier kan också förekomma då man besöker restauranger, rör ute på gatan eller är på sin arbetsplats. På nätet stöter man ofta på dem, då sociala medier för många i dag är en viktig del av vardagen.

Anklagelser och undersökningar pågår på flera håll i världen och har också resulterat i konsekvenser för utpekade män. Det i sin tur har skapat debatter om huruvida och i vilket skede man ska gå ut med namn och om den lägre tröskel som finns på sociala medier.

En gammal regel är att någon är oskyldig tills motsatsen bevisats. De som förespråkar en lägre tröskel påpekar att det kan handla om övergrepp som pågått långa tider. Genom att namnge personerna anser de att man både kan varna andra och få dem att berätta om de också utsatts för motsvarande. Kampanjen mot sexuella trakasserier är angelägen. Den vida spridning den fått visar att problemet är mera utbrett än åtskilliga av oss känner till eller vill erkänna. Övergrepp och osakliga kommentarer får inte sopas under mattan, oberoende av vem som utsätts, när och under vilka former det sker.

Nu handlar debatten i huvudsak om sexuella övergrepp mot kvinnor, vilka är vanligast. Det förekommer också andra trakasserier, mot män och mot personer som tillhör sexuella minoriteter. Övergreppen är inte bara fysiska eller psykiska. Olika former av verbala sexuella så kallade skämt kan naturligtvis inte heller accepteras.

Därför är det viktigt att alla ställer upp och arbetar för kulturförändringar. Det räcker inte med att kvinnorna lyfter fram trakasserierna och säger ifrån på skarpen. Också männen måste ändra attityd och säga stopp genast när de stöter på trakasserier och övergrepp. Då kan kampanjen på sikt leda till att fler vågar påtala osakligheter.