Under många år plågades hälsovårdscentralerna i Sydösterbotten av en nästan kronisk brist på läkare. Just nu verkar läget vara rätt bra under kontroll, men små enheter är sårbara och om en eller två läkare plötsligt slutar får det återverkningar för hela organisationen.

Pensionerade hälsocentralläkare och köp av läkartjänster har lättat upp situationen i vår region. Samtidigt har slopad eller förkortad kvälls- och helgjour minskat på behovet av läkare och köp av externa tjänster.

Men nu varnar experter för det motsatta: Att det snart kan bli ett överutbud på läkare. Enligt läkarförbundets undersökning (Helsingin Sanomat 24.10) är endast 3,5 procent av samtliga läkaruppdrag vid hälsocentralerna nu obesatta, jämfört med 11 procent för snart tio år sedan. Med läkaruppdrag menas en läkartjänst, en stafettläkare eller något annat arrangemang som motsvarar en läkare på heltid.

Regionala skillnader finns. Kommunerna inom Vasa sjukvårdsdistrikt avviker på ett negativt sätt från övriga landet. Läkarförbundet gjorde sin landsomfattande granskning 5 oktober 2016 och just den dagen var hela 17,8 procent av alla läkaruppdrag obesatta vid hälsocentralerna inom sjukvårdsdistriktet. Det kan bero på obesatta tjänster, på att sjukvikarier saknades och så vidare. Det var det sämsta läget i Finland och Läkarförbundet antar att en förklaring kan vara språket (kravet på kunskaper i svenska), en annan att Vasa ligger långt borta från universitet med läkarutbildning.

Näst sämst ställt var det i Kajanaland (9,3 procent) medan till exempel hälsocentralerna i Satakunta hade full bemanning jämförelsedagen.

Numera antas 750 nya studerande per år till landets fem medicinska fakulteter jämfört med 600 tidigare.

Dessutom har antalet finländare som studerar medicin i utlandet ökat i rasande fart. Enligt HS (16.10) utbildar sig just nu 1 000 finländare till läkare i utlandet. Sverige är det populäraste studielandet, följt av Lettland som har 200 finländare inskrivna som läkarstuderande. 60 procent av de läkarstuderande i utlandet planerar att återvända till Finland. Läkarförbundet varnar för ett överutbud av läkare och vill att antalet studieplatser i Finland minskar.

Det är sant att det är en dyr utbildning för samhället. Å andra sidan är det inte så lätt att veta det framtida behovet. Förra gången man varnade för överutbud , då många läkare gick arbetslösa, skars studieplatserna ner, men det resulterade något år senare i en skriande brist.

Läkarförbundet är en intressebevakare, och en viss brist på läkare ger bättre löne- och andra villkor. Därför är det förståeligt att man inte vill utbilda fler läkare än vad som går i pension och kräver ett minskat antal studieplatser.

Men i det här skedet är det inte nödvändigt att minska antalet studieplatser. Det är bättre att vi har fler sökande till lediga läkartjänster och konkurrens om jobben än inga sökande alls. Ett visst överutbud gynnar patienterna och kan för samhället ändå totalt sett bli förmånligare än en brist som leder till att lönerna skjuter i höjden. Det är inte många år sedan kommunerna fick bjuda över varandra för att få läkare, och stafettläkare kunde tjäna stora summor på enstaka jourpass. Hela branschen fick osunda drag.

I slutändan är det de sjuka som drabbas av en läkarbrist. Det mår inte heller samhället bra av. Så visst är det bra att vi får fler läkare på arbetsmarknaden.