Skolmaten i de finländska grundskolorna kostade i snitt 2,80 euro per elev och dag, enligt Utbildningsstyrelsens senaste statistik som är från 2013. Statistiken bygger på uppgifter från kommunerna. I denna summa ingår förutom råvaror kostnader för personal, köksutrustning och -apparater och logistik. Däremot har man inte räknat med fastighetskostnaderna. Korsnäs hör till de kommuner som har den dyraste skolmaten, 7,05 euro per grundskolelev och dag. I Kristinestad är motsvarande summa 5,37 euro, i Närpes 3,61 euro, enligt statistiken som presenterades av FNB i går. Det är svårt att få en rättvis jämförelse av kostnaderna för själva skolmaten. I en kommun med stora skolor och få skolkök uppnås en stordriftsfördel då det gäller tillredning och personalkostnader. Man kan tolka statistik av detta slag på olika sätt. Har de kommuner som har den dyraste skolmaten också den bästa och godaste skolmaten, satsar de mera på råvaror och tillredning? Eller går en oproportionerligt stor del till lönekostnader, pengar som i stället kunde användas till högklassigare råvaror? Man kan alltså knappast automatiskt dra likhetstecken mellan kostnader och kvalitet. Det finns otaliga förklaringar till skillnaderna mellan kommunerna (och därtill finns skillnader mellan skolorna inom en kommun) och för att kunna dra bestämda slutsatser borde man förstås gräva djupare i statistikunderlaget. Siffrorna visar i varje fall att man kan tillreda god och näringsrik husmanskost till konkurrenskraftiga priser. Det är få länder som erbjuder skolelever gratis lunch i skolan. De finländska eleverna har erbjudits den förmånen sedan 1948. Det är en tradition värd att hålla fast vid. Skolmat gratis för eleverna är en viktig del av välfärdssamhället, den ger alla barn möjlighet att äta sig mätta minst en gång per skoldag, oavsett familjens ekonomiska ställning. Varje dag får nästan 800 000 barn och ungdomar ta del av denna förmån. En annan sak är att skolmaten inte alltid får den uppskattning den förtjänar. Samtidigt är det välkommet med en granskning av skolmaten, inte bara vad den kostar utan också hur den smakar, hur den tillreds och transporteras och vad kunderna – elever och personal – tycker om slutresultatet. – Största delen av skolorna meddelar att de använder sig av Statens näringsdelegations rekommendationer för skolmat. Vår lagstiftning är ändå mycket liberal vad gäller skolmaten. Den anger bara att maten ska vara gratis, fullvärdig, ändamålsenligt ordnad och övervakad, säger undervisningsrådet Marjaana Manninen till FNB. Meningen är att rekommendationerna för skolmaten ska uppdateras under detta år. Ett mål med skolbespisningen är också att lära ut vett och etikett och matkultur, som en del av skolans fostringsuppdrag. Skolmat som är gratis för eleverna är något som vi kan känna stolthet över i Finland.