En del människor verkar inte bry sig om vart deras skattepengar går. Det kan också vara så enkelt att man bara inte orkar bry sig. ”Storebror”, alltså samhället, sköter nog det där i alla fall... Dessutom ser man ju aldrig den där summan som man betalar i skatt. Det kan kännas rätt abstrakt det här med skatter. En ung man som ännu inte har fyllt 30 och som heter Filip Hadenius har tänkt närmare på frågan om vad kommunerna egentligen gör med sina skattepengar. En dag då Filip Hadenius satt på skolbänken och läste statsvetenskap vid Uppsala universitet kom han på idén att starta Skattekollen. Men egentligen grodde idén något tidigare. En studiekamrat hade uttryckt sin besvikelse över sitt lönebesked efter den dragna skatten, berättar Hadenius för affärstidningen Dagens Industri. Kompisen undrade i sammanhanget vart hans pengar hade tagit vägen. Pojkarna försökte kolla upp saken på kommunens hemsida. Det visade sig att den informationen inte alls var så lättillgänglig. I stället blev man hänvisade till omfattande kommunbudgeter, som de snabbt kom fram till att inte var riktigt lättförståeliga. En sådan budgetlunta intresserar knappast den genomsnittliga invånaren, resonerade pojkarna. Det var då skattekollen.se kom till. På ett enkelt sätt kan man skriva in vilken lön man har. Vips får man fram hur stor del av inkomsten som går i kommunalskatt. Samtidigt får man veta vilka belopp det är som går till olika sektorer. SÖ har två gånger skrivit om att pensionärerna i Närpes bidrar med miljoner till stadens kassa. ”Den delen av befolkningen i Närpes som är över 75 år tillför Närpes stads kassa cirka 19 miljoner euro i år”, löd ingressen till en artikel som publicerades i februari 2012. Stadens sammanlagda kommunalskatt var det året 23,3 miljoner euro. Utan pensionärerna skulle således Närpes stads ekonomi svaja betänkligt, kan man tänka sig. År 2012 fick staden 23 192 euro i stats-andelar för en person som fyllt 85 år. I sammanhanget ska man naturligtvis beakta att åldringar också många gånger kan ”åsamka” kostnader i form av sjukvård och åldringsvård. Men även yngre människor kan bli sjuka. Frågan i det här sammanhanget är förstås hur pengarna som staden håvar in används. I artikeln från den 28 februari 2012 ger pensionerade föreståndaren vid Folkpensionsanstalten i Kristinestad, Jarl-Erik Lärka, följande kommentar: ”Det verkar vara besvärligt för beslutsfattarna att prata om vilka summor pensionärerna står för”. Nu visar det sig att flera kommuner i Sverige har tagit till sig skattekollen som Filip Hadenius står bakom. Nu finns flera kommuner i Sverige som tack vare Hadenius erbjuder en mera transparent version av hur pengarna används i kommunerna. Det kunde vara något att ta efter även här, om det finns vilja och intresse att göra medborgarna mera intresserade av verksamheten i den egna kommunen.