;
|

Hur stort ?inflytande ska facket ha?

En incident på en ort har påverkat hela det finska samhället.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

I onsdags gick alla landets stuveriarbetare ut i en dygnslång strejk. Orsaken var en arbetskonflikt i Torneå. En företrädare för ett ryskt fartyg hade riktat ett skriftligt hot mot en av den lokala hamnens förtroendemän.

Hur pass allvarligt hot det rör sig om vet man inte, men känt är åsikterna om den frågan går isär. För att påvisa att transportfacket AKT inte tolererar dylika hot, utlyste man en hamnstrejk i hela landet.

Strejken har varit mycket omdiskuterad och de kritiska rösterna har avlöst varandra. På flera håll hävdar man att strejken bryter mot det sysselsättnings- och tillväxtavtal som slöts för snart ett år sedan.

I avtalet står det följande: Syftet med avtalet är att stöda en sund ekonomisk tillväxt genom att öka sysselsättningen, främja alla löntagares köpkraft och löneutveckling samt förbättra företagens möjligheter till framgång i den globala konkurrensen.

Det är till de sista orden ögonen dras. Enligt avtalet ska företagens konkurrenskraft på den globala marknaden förbättras. I ett helt dygn stod alla fartyg stilla i de finländska hamnarna. Styrelseordförande för Finlands näringsliv (EK) Ilpo Kokkila säger till FNB (11.6) att strejken vittnar om en obegriplig likgiltighet i fråga om de finländska jobben och att strejken försvårar samarbetet mellan de olika arbetsmarknadsparterna.

Från AKT:s sida hävdar man att strejken inte påfrestar den finländska ekonomin eftersom varorna kan levereras senare. Även här går åsikterna isär. Medan AKT hävdar att strejken totalt kommer att kosta Finland noll euro, menar Finlands näringsliv (EK) att kostnaderna kan röra sig runt tiotals miljoner euro. Oberoende vad slutsumman hamnar på, så finns det andra orosmoment.

Hur kommer det gå med Finlands trovärdighet på den globala marknaden? De finländska företagens konkurrenskraft sätts på spel i och med att den finska exporten fryses. De som importerar varorna kommer få dem levererade senare än vad de hade planerat. Också andra arbetare blir försenade i sina jobb, transportföretagen får vänta längre på att varorna ska kunna köras ut, de företag som väntar på varorna blir tvungna att förklara för sina kunder varför varorna är försenade och så fortsätter ekorrhjulet.

Frågan är hur en incident på en ort kan komma att påverka hela det finländska samhället? I Sverige råder för tillfället en liknande situation. Där har fackförbundet SEKO bestämt sig för att försätta personalen för Stockholms pendeltåg i strejk från och med den 20 juni. Detta på grund av att tåganställda i Skåne inte är nöjda med sina arbetstider. På grund av konflikten i Skåne kommer otaliga medborgare i Stockholm få problem med att ta sig till arbetet om strejken varar.

I Finland har man en, av lagen skyddad, rätt till att strejka. Och fackförbunden som utlyser strejkerna är viktiga. De slår vakt om de finländska arbetarnas rättigheter och ser till att de arbetsavtal som sluts är rättvisa.

Frågan är ändå om fackförbunden fått för stor roll i samhället när en incident på en ort kommer att påverka hela landets rykte? Kanske bestämmelser om någon slags proportionalitet vore på sin plats?

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan