Infrastrukturen lämnar inget övrigt att önska.

På Björnön finns två kajer som ägs av Pohjolan Voima, kol­kajen på 160 meter och oljekajen på 50.

Till hamnen leder en kort, rak tolv meter djup farled. Utanför kolkajen är hamnbassängen 13,5 meter djup. Det kontrollerade vattendjupet vid oljekajen är 11,5. Förbindelserna ut till riksåttan är goda för vidaretransport i två väderstreck.

Efter att Pohjolan Voima släckte kolkraftverket 2015 sinade transporterna och följande år, 2016 besöktes hamnen av tolv fartyg där den totala godshanteringen landade på 150 000 ton.

Först ut att se möjligheterna var Österbottens trä som inledde export av klenvirke till Domsjö Fiber utanför Örnsköldsvik i fjol. I snitt ett fartyg lastat med 5 000–7 000 kubikmeter avgår varje månad.

I veckan offentliggjordes att hamnoperatören Blomberg Stevedoring arrenderar mark av stan och bygger två bulkhallar på totalt 3 200 kvadratmeter som ska stå klara i augusti.

Och ytterligare intresse finns, enligt Kristinestads näringslivscentrals vd Angelique Irjala.

Djup farled och goda trafikförbindelser är varje logis­tikers dröm.

Upplagringsområdet är tillräckligt stort att hysa fler etableringar.

PVO har också signalerat att före­taget är berett att släppa en del av sin mark på Björnön, samtidigt som en eventuell rivning av kraftverket förbereds.

Skulle så ske är det möjligt att PVO heller inte behöver hamnen som avyttras.

Enligt nuvarande avtal delar PVO och Kristinestad på hamnavgifterna när fartyg anlöper Björnön.

Några stenkast längre österut finns dessutom väldiga ytor, generalplanerade till industriområde.

Tanken på att exploatera Björnöområdet är inte ny utan har seglat med sedan 1970-talet när man ändå efter hård debatt lät Pohjolan voima bygga egen kaj i samband med etableringen.

Men drömmen om en parallell hamn har levt kvar.

Så sent som 2011 var planerna på en egen 120 meters kaj högaktuella till en uppskattad kostnad på cirka tio miljoner euro. Visionerna var högtflygande och innefattade även ett stickspår från Kasköbanan, från Perälä ner till Björnön.

Man lät konsulten Patrik Hellman (vd för Kaskö hamnbolag) göra en utredning. Han konstaterade att om Kristinestad går in för att bygga egen hamn ska fraktvolymerna tas från andra. Då är frågan vilka fördelar Björnön har jämfört med dessa.

Det är ett högriskprojekt, konstaterade Hellman.

Dessa ord blev även dödsstöten för planerna på att bygga eget.

Tur var väl det, efter kolkraftverkets sorti öppnades helt nya möjligheter. För att få mer liv i hamnen beställde Kristinestads näringlivscentral i samarbete med Pohjolan Voima ett utredningsarbete för ?hur verksamheten kunde utvecklas.

Frukterna av arbetet börjar ses och åtminstone farleden, markområdena och lättillgängligheten för transporter på landsvägen talar för Björnön.