|

Dillkött bara en parentes

NyhetsbildZoom
Gratis skolmat firar 70 år. Kristinestads skola i Tjöck uppmärksammar jubileet med temadagar.  Foto: Ann-Sofie Långvik
Grattis fosterlandet för 70 år av gratis skolmat.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Nej, dillkött har tydligen inte varit någon höjdare, åtminstone inte som den serverades i skolorna förr. Just dillkött hör till de maträtter som får tummen ner av många före detta grundskolelever, oavsett skola.

Det framgår även av den lilla och högst ovetenskapliga webbenkät som SÖ lät göra med anledning av dagens reportage om skolmaten, och så har det varit i många andra enkäter om skolmatsminnen. Om det då var utseendet, såskonsistensen, råvarorna, receptet eller tillredningen – eller en kombination – må vara osagt, men dillkött har fått ta på sig rollen som ett negativt minne från skolmatsalen.

Skolmaten som institution har inte blivit omodern.


Kökspersonalen gjorde säkert sitt bästa, snarare var det väl så att dillköttets rykte förstördes när ekonomi och rationalitet tog över vid tillredningen.

Till saken hör att dillkött rätt tillrett från grunden och av prima råvaror säkert skulle falla de allra flesta i smaken i dag.

Det vi kan vara tacksamma för är att så gott som alla har skolmatsminnen att dela och diskutera. För en varm måltid gratis varje skoldag, det är få elever på detta jordklot förunnat.

Som det första landet i världen stiftade Finland 1943 en lag om gratis skolmåltider. Kommunerna fick fem år, fram till 1948, på sig att anpassa sig till lagen. Därmed kan vi detta år fira 70 år av gratis skolmat. Det här uppmärksammas på olika håll, och som SÖ berättar i dag (10.4) blickar man denna vecka tillbaka på tidigare decenniers matsedlar i skolor i Kristinestad.

Gratis skolmat är något som fortsättningsvis behövs, även om den kanske ibland uppfattas som allt för självklar och därför av vissa även ifrågasätts. Rapporterna visar att antalet barnfamiljer som lever i fattigdom ökar. Även i välbärgade hem kan det vara si och så med måltiderna. Den innovation som förutseende lagstiftare kom med på 1940-talet, under pågående krig, har sin självklara roll i det finländska samhället även framdeles.

Skolmaten som institution har inte blivit omodern.

Det finns som bekant inga ”gratis luncher”, utan skolmaten bekostas med skattemedel. Naturligtvis ska elever och föräldrar sakligt få diskutera skolmaten ur kundperspektiv, utan att genast avfärdas med ord som otacksam eller bortskämd.

Fast i sammanhanget är det skäl att påminna om skolköken har strama budgeter till sitt förfogande och inte skulle tacka nej till lite mer pengar för råvaruinköp.

Viktigt är att skolmaten serveras i en trivsam miljö,. Tyvärr har inte akustiken alltid beaktats i planeringen av matsalar.

Vid nybyggen och renoveringar bör detta ske.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Nyhetsbild
Lokalt

Hoppas på tredje gången gillt – lämnar in ny anhållan om decimering av skarvstammen

Kristinestad-Storå fiskeområde gör en ny ansökan om att få bekämpa skarvarna i Sideby. De har ökat märkbart i sommar, konstaterar ordförande Bror Eriksson.

Nyhetsbild
Lokalt

Mera pengar behövs om filialbiblioteken i Töjby och Yttermark ska fortsätta

Närpes stad får en ny bokbuss i slutet av året. Tanken var att filialbiblioteken i Töjby och Yttermark samtidigt skulle dras in, men fullmäktige gick in för att de ska fortsätta. Nämnden för fri bildning anser fortfarande att de ska stängas eller så behövs mera pengar.

Nyhetsbild
Lokalt

OX2 vill bygga 300 meter höga vindkraftverk i Lappfjärdsområdet

OX2 planerar om sin vindkraftspark i Lappfjärd-Dagsmarksområdet och minskar antalet turbiner från 46 till 24. I gengäld höjs totalhöjden från 215 meter till 300. Rekordhögt, säger Anni Mikkonen på Finlands vindkraftförening.

Nyhetsbild
Lokalt

Redskapsgymnasterna måste flytta – ännu en gång

För två år sedan flyttade redskapsgymnasterna i Närpes till den hall i Finby där möbelaffären Masku senast verkade. Nu är de tvungna att flytta igen. Ett nytt företag ska snart ta i bruk deras del av hallen.

Mest läst senaste veckan