Å andra sidan finns de som tycker att det egna modersmålet, kompletterat med lite engelska och möjligen baskunskaper i något annat främmande språk väl räcker till.
Efter att det obligatoriska provet i andra inhemska språket avskaffades i studentexamen har allt fler abiturienter valt bort det språket.
Speciellt tydlig är utvecklingen bland de finskspråkiga. Våren 2017 valde över hälften av dessa bort svenskan medan mindre än en tredjedel gjorde det för tio år sedan. Samma trend, att fler väljer bort det andra inhemska, finns också bland svenskspråkiga. Andelen har ökat från drygt sju procent 2008 till drygt 14 procent 2017.
Efter att det obligatoriska provet i andra inhemska språket avskaffades i studentexamen har allt fler abiturienter valt bort det språket.
En del beslutsfattare arbetar för att göra svenskundervisningen i grundskolan frivillig eller helt slopa den. Till de ivrigaste hör kulturminister Sampo Terho, Blå framtid. Trots svagt intresse ser han de regionala språkförsöken, som ingår i regeringsprogrammet, som en seger. Den ursprungliga avsikten var att 2 200 elever skulle kunna välja bort det andra inhemska språket i grundskolan. Nu berörs maximalt cirka 450 elever och endast fem kommuner deltar i språkförsöket.
Samtidigt diskuteras satsningar för att ge finländarna bättre språkkunskaper. Det handlar både om fler språk och om tidigare start för språkundervisningen. Det finns förskolor som satsar på språk och skolor där man från första klass tar med andra språk än modersmålet.
Språkbad ses i många tvåspråkiga områden som en styrka. Det kan stärka samarbetet både mellan skolor och mellan språkgrupper. Möjligheten att erbjuda språkbad redan i daghem och vidare genom olika stadier kan också locka nya invånare.
Utöver språkbad finns det också språkduschförsök, där barn lär sig genom att leka och sjunga. Avsikten är att ha roligt samtidigt som man lär sig ett språk. Det är ett välkommet nytänkande.
Många av de aversioner mot språk som finns hänger ihop med intensiva grammatikstudier. De gav tyvärr inte alla gånger de praktiska kunskaper som behövs för att man ska ha nytta av ett språk i vardagslivet.