Så är det också nu, då vi har stora reformer och många val tätt inpå varandra. Det första landskapsvalet hålls enligt nuvarande tidsplan i slutet av oktober. Den reformen har hittills många gånger hamnat i skymundan. Debatterna har i huvudsak gällt de många turerna kring vårdreformen, som fortfarande omges av flera frågetecken.

"Tidtabellen är redan väl snäv och riskerna stora att reformerna blir hastverk, som inte fungerar."

Den senaste kritiken kommer från Rådet för bedömning av lagstiftningen, som granskat lagutkastet. Rådet påpekar att fördelarna med valfriheten lyfts fram i lagutkastet medan riskerna nertonas. Konsekvensbedömningarna är alltför allmänna och större uppmärksamhet bör bland annat fästas vid regional jämlikhet. Brister finns också då det gäller hur kostnaderna i praktiken ska stävjas och vilken administration som behövs för valfriheten.

Språklig service och risker för att servicenät monteras ner har i tidigare uttalanden kritiserats. Få tror att reformen når sina mål, och man befarar att varken klyftorna eller kostnaderna minskar, vilket var ursprungliga mål med reformen.

"Kritiken fortsätter och fler brister påtalas i utkastet till vårdreform."


Landskapsreformen är nära förknippad med de förändringar som planeras inom vården, då landskapen i framtiden bland annat ska administrera vården. Regeringen hoppas att hela det mastiga lagpaketet med vård- och landskapsreform kan godkännas före sommaren.

Landskapsvalet är ett val, där det inte finns kommungränser, men hittills har det inte talats så mycket om vare sig valet eller eventuella kandidater.

En nog så viktig fråga, som också endast berörts i förbifarten, är att det torde vara rätt svårt för kandidater från små kommuner att bli invalda i landskapsfullmäktige. Då det gäller övriga förtroendeposter inom de kommande landskapen får man också räkna med att det blir en kamp. För att de små åtminstone i någon mån kunde göra sig hörda kanske det vore skäl att försöka enas om någon eller några kandidater. Det finns också skäl att diskutera samarbete över kommungränserna.

Avvaktan kan också bero på att reformpaketet ännu inte är godkänt. Det klokaste skulle kanske vara att igen ta timeout och i beredningen beakta den kritik som framförts. Tidtabellen är redan väl snäv och riskerna stora att reformerna blir hastverk, som inte fungerar.