Vi har de senaste åren fått vänja oss vid allt mer extremt väder och snabba svängningar i väderförhållandena. Snö hör inte längre automatiskt vintrar till men när den kommer är den många gånger både tung och blöt och nederbörden är dessutom riklig.

Då påminns vi också om hur sårbart vårt moderna samhälle är. Strömavbrott är ofta en följd och de kan många gånger vara omfattande. Uppvärmning, maskiner och utrustning i hemmen slutar då fungera. Mobiltelefonnätet är en svag punkt då de batterier som finns på basstationerna snabbt töms när strömtillförseln inte fungerar. Det drabbar inte bara vanliga mobiltelefonsamtal utan kan också leda till att nödsamtal inte heller fungerar.

Rapporter om omfattande strömavbrott hör ihop med de hårda stormar, som blivit vanligare. Den senaste medförde störningar i eldistributionen också här i Sydösterbotten.

De materiella skador tung snö åstadkommer kan vara oväntat stora. Tak och andra konstruktioner har gett vika för de tunga massorna och särskilt känsliga är stora hallar. Också annat än byggnader tar skada. De senaste skaderapporterna kommer från Kajanaland, där tung, blöt snö inte bara lett till omfattande strömavbrott och problem för invånarna som drabbats. Snön har också förorsakat stora förluster för skogsägarna. Enligt en första uppskattning kan den ha förstört tiotusentals kubikmeter virke. Skadornas omfattning klarnar dock först då det på plats är möjligt att inspektera de drabbade områdena.

Då vädersvängningar orsakar problem är det viktigt att räddningsinsatser kan sättas in så fort som möjligt och att arbetet koordineras. Det är inte bara räddningsväsendet som ska kopplas in. Vid strömavbrott behövs montörer och om avbrotten är omfattade inkallas också hjälp från olika delar av landet. Försvarsmakten kan ge handräckning och bana väg så att hjälpen når fram. Det finns också frivilliga som på olika sätt ställer upp.

Det är då viktigt att samarbetet fungerar och att det finns någon som har det övergripande ansvaret. I en färsk översikt efterlyser också räddningsväsendet riksomfattande arbetsformer över de regionala gränserna.

Sakkunniga talar för att det är bäst om räddningsverken bildar egna affärsverk i de kommande landskapen och att de får en tillräckligt stark roll där.

De betonar också att räddningsväsendet inte enbart är en tjänst som landskapet tillhandahåller, utan också ett led i den riksomfattande beredskapskedjan.