;
|

Ministern och skarvarna

Det ska inte ta ett år att behandla undantagslov för skarv.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det var för mer än ett år sedan, i november 2016, som flera österbottniska fiskeområden i en samordnad aktion men var för sig sökte om undantagslov i syfte att reducera skarvbeståndet, som under de senaste åren ökat explosionsartat längs den österbottniska kusten.

Österbottens fiskarförbund bidrog med expertkunskap till ?ansökningarna. Med ansökningarna vill man få tillstånd för en omfattande, flerårig skarvbekämpning som ska minska till ?exempel skarvens negativa effekter på kustfisket.

Det är den statliga NTM-centralen i Egentliga Finland som behandlar alla ansökningar om undantagslov för skarv i Finland.

De ansvariga vid NTM-centralen i Åbo har helt klart valt att lågprioritera dessa ärenden. På något annat sätt kan man inte tolka det faktum att en enda person är avdelad för att behandla ansökningarna. Det är den främsta orsaken till att Närpes-Kaskö fiskeområde och Kristinestad-Storå fiskeområde – och många fler – nu väntat i över 12 månader för att få ett besked. Det kallas ”resursbrist” men handlar ju om att man inte av-?delat resurser.

Att anklaga den enskilda inspektören för den långa handläggningstiden är att skälla under fel träd. Det är givetvis inspektörens chefer som måste ställas till svars, också från högre ort, över vad denna uppenbara nonchalans beror på. När SÖ ställde dessa frågor tidigare i år till cheferna på NTM-centralen var det mest ovetande miner och hänvisning till ”någon annan”.

Åtminstone är nu miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) medveten om dels skarvproblematiken i Sydösterbotten, dels om de långa handläggningstiderna, som han lovade se närmare på. Hans råd var att fiskeområdena ska inlämna en ny ansökan ?eftersom skarvkolonin 2017 var betydligt större än vad den var 2016, som låg till grund för ansökan.

I förra veckan fick han ta emot åtgärdsplanen för skarv i Österbotten. I går fredag fick miljöministern och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) besök av ny delegation, som bestod av representanter för Närpes stad, Pjelax samfälligheter och initiativtagare till den namninsamling mot skarvkolonin på Storgrynnan som samlade över 4 000 namnunderskrifter.

Storgrynnan var i år Finlands näst största koloni och tillväxten en direkt följd av att man fått tillstånd att skrämma skarv i Sastmola, vilket innebar att problemet flyttades från ett ställe till ett annat. Exemplet Storgrynnan visar att skrämsel inte är en hållbar lösning.

Som det många gånger tidigare konstaterats: Skarven åtnjuter visserligen statens skydd som fredad art, men är inte på något sätt en hotad art i Finland eller inom EU.

I andra EU-länder beviljas frikostigt med undantagslov för att bekämpa skarv, medan finländska miljömyndigheter, tydligen som följd av starka lobbyorganisationer, har en striktare tillämpning av fågeldirektivet.

Det finns ingen orsak till att finländska myndigheter envist ska tillämpa en strängare praxis än grannländerna kring Östersjön.

Åtgärdsplanen för skarv är en god början, men för att den inte ska förbli en pappersprodukt utan verkan måste den få en politisk uppbackning och resultera i klara direktiv som gör det lättare för myndigheter att bevilja tillstånd för att åtgärda skarv. Och framförallt måste de som söker om undantagslov få besked snabbare.

Miljöministern lovade i går även utreda behovet av en nationell förvaltningsplan för skarv. I vilken grad ministeriet går från ord till handling återstår nu att se.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan