;
|

Vårdval bara i tätorter?

NyhetsbildZoom
Inom vården gäller det att inte köpa grisen i säcken, enligt Ann-Sofi Storbjörk. Foto: Arkiv/Mikael Nybacka
LEDARE tisdag 14 november. Nya frågetecken uppkommer kring vårdreform och valfrihet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Vårdreformen har fått mycket ris under åren och många mål har urvattnats. Det som en gång sades vara ett steg mot större jämlikhet och ge bättre möjligheter att få vård på samma villkor, har flera gånger ifrågasatts och regeringen har varit tvungen att medge att kritikerna har rätt. Det kommer att finnas A- och B-lag, åtminstone i början.

Nu höjs röster om att det ingalunda är tillfälligt. Med nuvarande upplägg varnas det för att den service som i dag finns i glest bebyggda områden på sikt försämras medan de som bor i tätorter får större valfrihet. Landskapen kommer helt enkelt inte att ha möjlighet att upprätthålla nuvarande servicenät i glesbygden.

Bara fem av arton landskap har goda förutsättningar att uppfylla kraven på valfrihet i vården, visar utkastet till valfrihetslag. Det handlar om landskap, där flera av landets största städer finns. Endast en liten andel av befolkningen i dessa landskap bor på den glest befolkade landsbygden. De fem är Nyland, Egentliga Finland, Birkaland, Norra Savolax och Norra Österbotten. Alla har medicinsk fakultet och även andra enheter för att utbilda arbetskraft som behövs inom social- och hälsovården.

Sju landskap bedöms ha relativt goda förutsättningar att förverkliga valfriheten medan sex landskap förutspås få svårigheter. Österbotten hör till de senare. Brist på både hälsocentralläkare och övrig vårdpersonal är en orsak, enligt Social- och hälsovårdsministeriet.

Långa avstånd inom ett landskap kan orsaka problem med valfriheten, även om den lättare kan förverkligas i centralorterna. Landskapets egen verksamhet bedöms här också i fortsättningen vara av betydelse.

Finansieringsmodellen är att landskapen får statliga pengar, som fördelas mellan privata vårdföretag och den vård som landskapet själv ordnar. När ett landskap först betalat för den vård privata aktörer står för ska man för de pengar som är kvar försöka organisera vården för dem som inte valt en privat serviceproducent.

Den modellen har bland annat Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, kritiserat. Han oroar sig för hur det blir med servicen för multisjuka och för alla som bor i glesbygder.

I läkartidningen Duodecim har i sin tur en grupp högt uppsatta läkare och professorer också kommit med skarp kritik. De anser bland annat att obrutna och sammanhängande vårdkedjor lider av valfriheten. Om patienter bollas hit och dit är det samhället som får ta emot den största ekonomiska förlusten.

Det finns orsak att åter ta timeout för att diskutera och se över upplägget Vårdreformen är så omfattande att det blir svårt att återskapa det som nu ändras om det visar sig att de nya systemen har brister eller inte fungerar.

Bråttom och bra kan sällan kombineras.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan