Att stiftelsen som äger Kulturhuset Dux i Kristinestad har det ekonomiskt kämpigt är ingen hemlighet.

Så har det varit från första början, sedan Helge och Tauno Miettunens stiftelse grundades och med stadens benägna bistånd beslöt renovera den anrika byggnaden.

Efter en omfattande renovering kunde stiftelsen 2009 inviga ett modernt kulturhus inuti en gammal byggnad, Kulturhuset Dux, som sedan dess varit ett bärande element i kulturlivet.

Tack vare att stiftelsen var ägare beviljades rätt frikostiga understöd från EU, staten och finlandssvenska fonder för renoveringen som blev att kosta 1,1 miljoner euro.

Det är anledning att påminna om att stadens direkta bidrag endast var 170 000 euro. Staden beviljade även ett lån på 120 000 euro som stiftelsen inte klarat av att amortera eller betala ränta på. Det sannolika är att staden inte heller får dessa pengar, men trots detta är verkligheten att staden begåvades med ett kulturhus för en förhållandevis liten kommunal finansieringsandel. Om staden gjort allt i egen regi hade prislappen varit en annan.

Man kan jämföra med motsvarande satsningar på annat håll, exempelvis med Mitt i stan-huset och Frans Henrikson-salen, där Närpes stad – trots generösa externa understöd även där – gick in med betydligt större summor i kultursalen. Faciliteterna är inte helt jämförbara, men det handlar ändå om att ge förutsättningar för olika evenemang. Visst fanns kritiker även till storsatsningen i Närpes, men med facit i hand är det ändå så att Frans Henrikson-salen fyller en viktig funktion – och bion kunde återvända till Närpes.

Även Kulturhuset Dux fyller en viktig funktion. Där ordnas föreläsningar, kurser, konserter och filmförevisningar. Det är inte bara ”finkultur”, utan i högre grad populärkultur, från rock till spelmansmusik. Lokalen har en utmärkt akustik. Biografen är modern och digitaliserad och med tanke på det begränsade nöjesutbudet i synnerhet för ungdomar ska man inte nedvärdera betydelsen av att en kommun av stadens storlek faktiskt har förmånen att ha en egen biograf.

En filmentusiast har drivit Bio Dux i snart 20 år men har meddelat att han slutar vid årsskiftet och det är bara att hoppas att någon tar vid och upprätthåller traditionen med film på vita duken.

Kulturhuset har ställts i motsatsförhållande till olika föreningslokaler, men det är en inte riktigt rättvis jämförelse.

Föreningslokalerna används i olika grad och har olika utrustningsnivåer, men även om man skulle strypa Kulturhuset Dux skulle knappast någon annan part nämnvärt gynnas. Däremot skulle helheten lida.

De som sitter i stiftelsens styrelse har axlat ett otacksamt uppdrag, jämförbart med talkojobb, och inga anklagande blickar ska riktas mot dem.

Nu föreligger en ansökan om ett bidrag. Kassan är tom, och akuta åtgärder krävs för att klara av de löpande utgifterna.

Det krävs ändå att de förtroendevalda nu går in för lösningar som är hållbara på sikt. Det vore ingen oöverkomlig sak för staden att nu efterskänka lånet och ta ett större ansvar för fastighetsutgifterna, genom skötselavtal, bidrag eller omorganisering av ansvaret, och som en del av samma helhet utreda hur inkomsterna kan öka.

I stället för årligen återkommande räddningsoperationer är det lika bra att staden med en gång bestämmer att Kulturhuset Dux i likhet med exempelvis idrottsplaner är en del av den kommunala fritidsverksamheten.