;
|

Språkflex löser inte psykiaterbrist

Läkarbristen inom psykiatrin är en långvarig åkomma.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Läkarbrist är ett mångårigt problem inom psykiatrin i Finland. Om Läkarförbundets prognoser är riktiga förvärras situationen ytterligare i framtiden. Det här problemet har man också en längre tid kämpat med vid Vasa centralsjukhus.

Nu är läget där akut. Endast en av sjutton specialläkartjänster inom vuxenpsykiatrin vid sjukhuset är besatt, efter att tre läkare nyligen slutat. En ny chef behövs också snart. Nuvarande psykchefen blir i vår chefsöverläkare för hela sjukhuset.

Med få läkartjänster besatta måste man försöka hitta olika lösningar för att få det nödvändigaste att fungera. En är köptjänster, men allt kan inte skötas med sådana. Specialiserade läkare, som är i tjänsteförhållande, måste ha hand om tvångsomhändertagning och bakjour.

Farhågor har framförts om att läkarsituationen i Vasa kan äventyra jouren och patienter måste skickas vidare för att få hjälp. Enligt sjukhusledningen finns det en temporär lösning, bestående av olika delar, och den skulle preliminärt fungera fram till årsskiftet. Den ger i så fall en liten frist men det egentliga problemet skjuts bara fram. Ibland kan man också vara tvungen att hastigt ändra på uppgjorda planer.

Psykiatrin är en tung bransch och läkarbrist leder till kedjereaktioner som ökar arbetsbördan för dem som är i jobb. Den offentliga sjukvården är inte heller lika flexibel som den privata sektorn, där det är bättre betalt och mindre arbete. Många nya läkare väljer därför andra jobb än de kommunala. Den trenden gäller inom alla specialiteter och i hela landet.

Läkarnas språkkunskaper och behovet av flexibilitet då det gäller dem diskuteras också ofta. Tidningen Pohjalainen ansåg i 28.9 på ledarplats att sjukvårdsdistriktet borde ha mod nog att helt avstå från kraven på språkkunskaper när hela psykjouren är hotad. Också för de tvåspråkiga är det bättre om tjänster fås på finska om alternativet är inga tjänster, var en motivering.

Lösningen är inte så enkel. Flexibilitet förekommer redan då det gäller språkkunskaper inom vården. Det räcker dock inte till för lösa personalbristen på olika håll. När vårdkedjorna inte fungerar är det de hjälpbehövande som hamnar i kläm.

Den som kräver uppluckrade språkkrav avser i praktiken att det inte är så noga med kunskaperna i svenska. Men i konsekvensens namn bör de som ställer dessa krav även kunna svara på frågan om det är också är acceptabelt med läkare som inte kan finska? Eller gäller uppluckrade språkkrav bara det ena nationalspråket?

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan