|

Finland behöver Sverige

Frågan är hur mycket avogheten mot svenskheten har kostat.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Då Finland firade 100 år i Kungsträdgården i Stockholm för en tid sedan var en rad pressfotografer samlade. En av dem hamnade lite på sidan om då han inte verkade kunna så många ord svenska. Det var finlandssvenska krafter som höll i trådarna. Niklas Rosström, Mark Levengood, Maria Sid, Krista Siegfrids, Närpes skolmusikkår och många fler var där. Egentligen påminde evenemanget lite om Tomatkarnevalen i Närpes.

I fredags höll Finsk-svenska handelskammaren ett exportseminarium på Frank Mangs center i Närpes, också det med anledning av att Finland fyller 100 år.

I en intervju i tisdagens SÖ framhåller Kjell Skoglund, vd för handelskammaren, vikten av att kunna det som kallas ”small talk”. För att kunna delta i ett informellt ”small talk” är det till fördel om man kan tala språk som används vid tillfället. En sådan diskussion kunde inte den finska pressfotografen delta i. I stället hamnade han lite på sidan om. Och det är just så man många gånger kan uppfatta finländskt näringsliv: Lite på sidan om.

Sedan har vi språkfrågan och hetsen mot det svenska språket som blivit vanligare under senare år. En allt mer avog inställning till svenskheten har nått över nyhetströskeln i utlandet. Ett möjligt samarbete och vilja till ”small talk” kanske inte alltid blir så överväldigande med en sådan nyhetsrapportering i bakhuvudet.

Skoglund konstaterar att finlandssvenskarna fungerar som brobyggare. De kyliga vindar gällande svenskan i Finland, kan kanske mer än vi tror påverka den ekonomiska utvecklingen i Finland som de senaste åren varit svag. Svensk exportindustri har gått som på räls under senare år. Finsk exportindustri har i det närmaste stampat på stället. Finland behöver draghjälp från Sverige.

Det är länge sedan ”lottovinsten” Nokia såg sina glansdagar och landets beslutsfattare vande sig vid att det inte finns någon botten i penningkistan, utan att det bara är att ösa på.

Sverige har hela decenniet minskat kostnaderna inom offentliga sektorn. I Finland har de ökat.

Fortsättningsvis fortsätter statsskulden att öka. Helsingin Sanomat levererade en dyster framtidsprognos för pojken Paavo och hans jämnåriga (i en artikel 30.8). Den offentliga skulden är i dagsläget 25 000 euro per invånare. I år använder staten fem miljarder euro mer än vad man har inkomster. Med den här takten får Paavo från Nurmijärvi och alla andra barn som föddes den 30 augusti i år i Finland vara beredda att punga ut med 83 700 euro var för pensioner åt sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Därtill ska han under karriären i arbetslivet betala 8 000–10 000 euro för sjukhus- och åldringsvård per år.

Då är det ju bra att det finns österbottniska företag som klarar sig bra i konkurrensen. För ett österbottniskt företag längs kustremsan är det väldigt enkelt att skapa kontakt med Sverige eftersom språket förenar.

En Närpesbo kan känna sig både glad och stolt då en sopbil kommer körande på gatan i Stockholm. Med mycket stor sannolikhet är den tillverkad av NTM i Närpes.

Finsk-svenska handelskammaren höll även seminarier i fjol. I ett referat i Kauppalehti skrev Antti Lehmusvirta att samarbetet inom näringslivet och de inofficiella relationerna mellan Finland och Sverige verkar vara både levande och fruktbart.

Bromsen ser ut att finnas inom politiken och hos politikerna.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan