I eftermiddag tas det politiska beslut som engagerat österbottningarna mest under hösten. I tjugo år har hjärtsjuka opererats på Vasa centralsjukhus och nu kan sjukvårdspolitikerna sätta punkt för den specialiteten. Eller låta den fortsätta. De tio avgörande frågorna - och svaren. 1.Varför är hjärkirurgin vid Vasa centralsjukhus hotad? – Tretton ägarkommuner med Vasa i spetsen kräver att sjuk­huset ska spara 3,6 miljoner euro nästa år. Sjukvårdsstyrelsen hade två alternativ: Lägga ner hjärt­kirurgin och flytta om vårdplatser – eller permitteringar, utbildnings- och vikariestopp för hela sjukhuset. Styrelsen valde bort hjärtkirurgin, men två ledamöter ville halvera sparkravet och låta hjärtkirurgin fortsätta. 2. Vad händer med de som behöver opereras om ­hjärtkirurgin läggs ner? – De skickas till Tammerfors, Åbo, Helsingfors, Uleåborg eller Umeå. Det blir som före 1994 när patienterna skickades till andra sjukhus och även till utlandet för operation. På dessa tjugo år har dock tekniken, medicinerna och vården utvecklats så att bara en bråkdel behöver opereras i dag jämfört med då. Som mest opererades 400 patienter på ett år i Vasa. I fjol blev det 160. 3. Riskerar flera dö om hjärtkirurgin läggs ner? – Det kan naturligtvis ingen säga. Den som får en akut hjärtinfarkt får vård av ambulanspersonal ­redan hemma och på väg till sjukhuset. Största delen, det ­talas om 95 procent av hjärtsjuka, klarar sig med mediciner och kardiologiska ingrepp. Hjärtkirurgen Juha Nissinen i Tammerfors kan inte påminna sig att någon av ­deras patienter har dött på vägen till sjukhuset. I fjol gjordes 160 hjärtoperationer. Av dem hade 109 planerats på förhand. 51 patienter opererades brådskande på kvällar eller helger. Ingen vet inte hur många av dem som hade hunnit till Tammerfors. 4.Kan man få bästa ­tänkbara vård i Vasa utan hjärt­kirurgi? – Ja, de flesta får det. De som behöver opereras får räkna med tre timmars transport till andra sjukhus men där borde vården vara lika bra. Risken för att en hjärtpatient behöver opereras på grund av att ett kardiologiskt ingrepp går snett är liten. Kardiologen Risto Jussila har bara varit med om det en gång på 20 år. Det blir svårare att utföra de mest avancerade kardiologiska ingrepp utan hjärtkirurger. 5. Vad händer på sjuk­huset om hjärtkirurgin ­fortsätter? – Då väntar permitteringar, vikariestopp och utbildningsstopp. Det i sin tur leder till längre köer och väntetider till polikliniker och operationer. Om det blir så kan patienter söka vård på andra sjukhus eftersom var och en fritt får välja sjukhus nästa år. Trångt lär det också bli eftersom 30–40 patienter ska bort från E-huset där avloppsrören läcker. Hjärtkirurgerna från Kuopio fortsätter att operera åtminstone till sommaren. Sjukhuset försöker rekrytera egna kirurger. 6. Hur mycket sparar sjuk­huset på att lägga ner? – Ingen vet. Sjukhusledningen talar om 1,3 miljoner euro netto. Politikern och pensionerade kärlkirurgen Michael Luther räknar att det faktiskt blir dyrare. Han kalkylerar med att 160 hjärtoperationer, ett par tre vårddagar i Tammerfors och transporten går på 3 miljoner euro. Hjärtkirurgen Juha Nissinen i Tammerfors säger att man egentligen inte kan göra en prisjämförelse eftersom detaljerna i prissättningen varierar mellan sjukhusen. 7.Vem vill lägga ner hjärtkirurgin? – De som tror att det blir billigare och bättre att koncentrera högt specialiserad vård till de stora sjukhusen, att sjukhuset inte kan rekrytera egna hjärtkirurger och att sjukhuset inte kan driva verksamheten med inhyrda kirurger. Sjukhusledningen, flera överläkare, två medicinska experter och sjukvårdsstyrelsen. De gröna, Centern, Samlingspartiet, ungefär hälften av SFP:arna och SDP:arna i sjukvårdsfullmäktige. 8. Vem vill bevara hjärt­kirurgin? – Främst hjärtsjuka och deras anhöriga och vänner. De som arbetar på hjärtenheten. De som vill att centralsjukhuset ska vara lite bättre än andra sjukhus och som är rädda för att hjärtsjuka dör på vägen till andra sjukhus. KD och en del av SFP:s och SDP:s ledamöter i sjukvårdsfullmäktige. 9. Vem bestämmer egentligen om hjärtkirurgins framtid? – De tretton kommuner som äger sjukhuset. Vörå och Malax har uppmanat sina representanter att rösta för en nedläggning. Korsholm har uppmanat sina att rösta för en fortsättning. Vasa var den första som krävde att sjukhuset ska spara två procent och fick de andra kommunerna på samma linje. 10. Vartåt lutar beslutet? – Det lutar mot nedläggning. Vår kartläggning visar att 13 ledamöter vill lägga ner. Tillsammans har de sju röster mer än de nio som öppet säger att de vill bevara hjärtkirurgin. Det blir de tolv osäkra ledamöterna som avgör. Tillsammans har de 42 röster. Om 19 röster läggs för en nedläggning så blir det så. Det är det troliga.