En länge närd tanke förverkligades då Kristinestad fick en egen svenskspråkig lokaltidning. Ett provnummer av Kristinestads Tidning, tryckt i Helsingfors, utkom den 11 augusti. Den ordinarie utgivningen inleddes den 1 september.
Drivande krafter bakom tidningen var de ledande kretsarna inom borgerskapet, som också arbetade för en svensk samskola i staden. Skolan inledde sin verksamhet hösten 1897. Dess första rektor Walter Sjöblom var också redaktör för Kristinestads Tidning under hela den tid den utkom. Sjöblom hade tidigare redigerat Fredrikshamns Tidning.
Bolagets första direktion bestod av stadsläkaren Ernst Wendelin, bankdirektören Hans Estlander som också blev vd, kommerserådet Alfred Carlström, prokuristen Emil Axelin och bokhandlaren Oskar Sundman som också var ekonom.
Lokala nyheter viktigast
De lokala nyheterna intresserade och det är en förklaring till varför det vid den här tiden fanns så många små lokaltidningar. Intresset för omvärlden var många gånger svagt på landsbygden och transportproblem ledde till att stora huvudstadstidningar hade svårt att konkurrera med lokaltidningar, noterar Jan-Erik Till från Lappfjärd i sin pro gradu-avhandling ”Klippt och skuren för Sydösterbotten – tidningen Syd-Österbotten 1903–1939”
Kristinestads Tidning var inte den första lokaltidningen i staden. Redan 1878 gjordes ett kortlivat försök att ge ut en finskspråkig tidning, Ahti , aaltojen kuningas. Fabrikören Wilhelm Pasi och handlanden Wilho Parmanen startade tryckeri och gav ut tidningen men båda såldes 1880 till Vasa.
Handlanden Henrik Oskar Fontell skaffade samtidigt en handpress och ett litet typförråd. Han utförde förmodligen bara accidensarbeten, som är små trycksaker som till exempel visitkort och inbjudningskort.
År 1897 fanns åter tillräckligt politiskt och kulturellt intresse för egen lokalpress, både på svensk- och finskspråkigt håll. Kristinestads Tidning var först och Suupohjan Kaikus provnummer utkom den 20 november. (Suupohjan Kaiku är föregångare till Suupohjan Sanomat, som alltså även firar 120 år i år).
Lokala frågor behandlades ofta på ledarplats i Kristinestads Tidning. Tidningen emotsatte sig bland annat att en finsk läroanstalt inrättas i Kristinestad och talade för att inrätta en svensk folkhögskola i trakten.
Lokal anonym angivareDå Ryssland skärpte greppet om Finland flyttades tyngdpunkten successivt till riksangelägenheter och tidningen tog ställning för Finlands grundlagsenliga rättigheter och försvarade det fria ordet.
Tidningen indrogs för gott då en ledare om ”löftessvikaren Nikolaj” publicerats. Det sista numret utkom den 22 december 1900. Indragningen skedde efter att en anonym angivare i Kristinestad skickat in tidningen till press-överstyrelsen i Helsingfors. Den lokala pressombudsmannen, som övervakade tidningarna, verkar ha godkänt tidningen, noterar Till i sin avhandling.
Efter en paus på två år fick man igen en lokaltidning i Kristinestad då första numret av Syd-Österbotten utkom den 17 januari 1903. Redaktör var nu Väinö Verner Hannelius, som var lektor i ryska vid stadens samskola och hade studerat i Moskva, medan utgivarna var de samma.
Makten koncentrerades
I början var det täta personbyten och ibland bekymmer med både ekonomi och olika åsikter. Först ägdes merparten av aktierna av ledande borgare. När nya krafter kom med blev det temporärt en större spridning innan makten koncentrerades till några få.
Tunga namn under mellankrigstiden var Henrik Sandlund, Frans Henrikson, Otto och Gustav Stenlund. I slutet av 1930-talet hade familjen Stenlund nästan hälften av aktierna. Lägger man till familjen Sandlunds samt konsul Henriksons aktier blir det 71 procent.
Folkskollärare Otto Stenlund (tidigare Hannus) var ansvarig redaktör 1918–33 och hans äldste son jur.stud. Gustav 1933–40. Yngre sonen Fredrik var till mitten av 1970-talet redaktionssekreterare och vd för bolaget. Åren 1941–80 var fil.mag. Alvar Utter huvudredaktör och han tog över som vd efter Stenlund. Utter ägde vid fusionen 1980 nästan alla aktier i bolaget.
Konkurrent i Kaskö
År 1914 uppstod konkurrens då grannstaden Kaskö fick en egen tidning. Till de drivande krafterna hörde den riksvenske tryckaren J.M. Eriksson och stadsläkaren Uno A. Fleege, som också en tid var chefredaktör för Kaskö Tidning.
Den övertogs 1918 av typografen Artur Jacklin och familjen fanns med som tidningsägare in på 1990-talet.
Den sista tiden i Kaskö utgavs lokaltidningen under tre parallella namn: Kaskö Tidning, Närpes Tidning och Övermarks Tidning.
1964 flyttades både utgivning och tryckeri till den tidigare folkskolan i Näsby, Närpes. Först användes namnet Närpes Övermark Kaskö Tidning och från 1968 Närpes Tidning.
Två tidningar blev en
Björn Hindström, chefredaktör sedan 1960, var också med om att bygga upp dagens SÖ. Det skedde då tvådagarstidningen Närpes Tidning 1980 köpte tredagarstidningen Syd-Österbotten, som utkom i broadsheet-format. Den nya tidningen började utkomma tisdag, torsdag och lördag och i tabloidformat – precis som i dag.
Efter några år med dubbelnamnet Syd-Österbotten/Närpes Tidning heter den sedan 1983 Syd-Österbotten.
Efter Hindströms bortgång 1990 utsågs Bjarne Smeds till Syd-Österbottens chefredaktör.
Stiftelsen blev ägare
Ett nytt blad skrevs 1992 då Harry Schaumans stiftelse köpte in sig och senare helt övertog Syd-Österbotten. Ny teknik med integrerad sidombrytning infördes, de lokala tryckerierna avvecklades och i maj 1993 började tidningen tryckas i Vasa. Tryckpressen från Närpes gick via en hjälporganisation i Sverige till Tanzania.
Numera ingår Syd-Österbotten i HSS Media Ab, som även utger Vasabladet och Österbottens Tidning.
Efter diverse tryckeribyten är det sedan våren 2010 Botnia Print i Karleby, där HSS Media är delägare, som trycker Syd-Österbotten.
Från handjobb till dator
De tekniska utvecklingsskedena har under åren varit många.
I början plockades tidningarna ihop för hand, bokstav för bokstav, och tryckpressen drogs med hand- och armkraft. Sättmaskiner och eldrift underlättade arbetet, även om det i början ofta var problem med eltillförseln. Under åren investerades i ny teknik och maskinerna blev fler.
En viktig milstolpe var då allt fler tryckerier övergick från den traditionella högtrycksmetoden till offset. I Närpes skedde i mitten av 1970-talet.
Sista Syd-Österbotten i gammalt format utkom den 3 april 1980. Efter det trycktes några nummer i Närpes innan de båda tidningarna samma vår fusionerades.
Nya Syd-Österbotten-Närpes Tidning utkom med sitt första nummer lördagen 3 maj 1980.
Ny teknik har under åren krävt stora investeringar.
Fusioner och flyttningar som då skett har ibland också satt känslor i svall då de uppfattats som förluster.
De första bordsdatorerna för reportrarna anskaffades till Syd-Österbottens redaktion i mitten av 1980-talet, då skrivmaskinerna försvann.
Internet blev tillgängligt för den stora allmänheten i slutet av 1990-talet och Syd-Österbotten steg in i webbåldern 1998, men det dröjde till 2003 innan nyheter började publiceras på www.sydin.fi.
Numera är det allt fler som även läser papperstidningen som digital e-tidning, och prenumeranter har tillgång till Historiska arkivet där alla tidningar från 1897 finns tillgängliga digitalt.
Webben uppmärksammades bara i förbifarten i 100-årsjubileumsnumret 1997, som en ny innovation, så mycket som har hänt på 20 år.
Jubileumsåret 2017 har resultatenheten Syd-Österbotten 13 anställda. 10 personer jobbar på redaktionen (varav två på deltid) och tre inom kundtjänst och annonsförsäljning.
Mats Ekman är sedan 2008 chefredaktör för Syd-Österbotten.
Tidningen har redaktion och kundtjänst i Närpes och i Kristinestad.
Viktiga tidningshistoriska stolpar under Sydins 120 år
- 1897–1900 Kristinestads Tidning utkommer.
- 1903 Syd-Österbotten börjar utkomma i Kristinestad.
- 1914 Kaskö Tidning grundas.
- 1964 Kaskö Tidning flyttas till Närpes.
- 1968 Närpes-Övermark-Kaskö Tidning blir Närpes Tidning.
- 1980 Närpes Tidning köper Syd-Österbotten och dagens SÖ uppstår.
- 1992 Harry Schaumans stiftelse köper Syd-Österbotten.
Källor, bland annat Tidningens 100-årshistorik i Syd-Österbotten 30 augusti 1997, 110-årshistorik i SÖ 7 september 2007. Jan-Erik Tills pro gradu-avhandling ”Klippt och skuren för Sydösterbotten – tidningen Syd-Österbotten 1903–1939”