Kristinestads Tidning är afsedd att utgöra ett organ för Kristinestad och södra Österbotten. I främsta rummet skall bladet därför ställa alla de egna frågor, som beröra orten och omnäjdens förhållanden.

Så lyder programförklaringen i det provnummer (11 augusti 1897) som marknadsförde den allra första svenskspråkiga tidningen i Sydösterbotten. Vår föregångare Kristinestads Tidning började utkomma 1 september 1897.

Drygt tre år senare kom dödsstöten. Finland var en del av Ryssland, censuren vakade över innehållet och straffet för tidningens frispråkighet blev hård.

Man kan bara föreställa sig förstämningen när följande ord sattes på pränt för att tryckas i tidningen som utkom 22 december 1900 – Kristinestads Tidnings sista nummer:

”Vår tur har nu kommit. I torsdags sent på kvällen nådde oss underrättelsen att Kristinestads Tidning blivit indragen för alltid. ---- Vi hoppas i alla fall att skilsmässan ej skall vara beständigt.”

Lyckligtvis fick lokaltidningen en naturlig fortsättning när delvis samma bakgrundskrafter redan år 1903 grundade en ny svenskspråkig tidning i Kristinestad, Syd-Österbotten.

I dag firar vi (en dag för tidigt) 120-årsjubileet med en jubileumsutgåva, som medföljer den vanliga tidningen. Visst är en lokal nyhetsbevakning som spänner över tre sekel, från sent 1800-tal till 2000-talet värd att fira.

Det är inte längre i dagens läge alla regioner i Finland förunnat att ha en stark lokaltidning som förutom den digitala publiceringen utkommer tre dagar i veckan på papper.

I synnerhet i Sverige förs en diskussion om hur kommuner hamnar i medieskugga, vilket försvagar granskningen av makten, försämrar invånarnas insyn och urholkar demokratin. Enligt en undersökning från Institutet för mediestudier (2016) ligger var åttonde kommun i Sverige i medieskugga. De saknar lokalredaktion för något av de traditionella medierna och har inte heller lokal gratistidning eller nyhetssajt.

Också i Finland har den förändrade mediekonsumtionen och nya tekniken lett till stora omvälvningar inom mediebranschen, vilket bland annat på sina håll lett till glesare utgivningsfrekvens för de tryckta produkterna.

Man får inte glömma att det samtidigt pågår ett starkt och innovativt utvecklingsarbete inom mediehusen. Nya idéer och intjäningsmodeller prövas ständigt. Vissa fungerar bra, andra blir kortlivade, men ger vanligen ändå erfarenheter att ta med sig till nästa försök. Detta arbete med tanke på läsarna och annonsörerna.

Det har aldrig någonsin tidigare varit tekniskt så lätt att digitalt förmedla och tillgodogöra sig nyheter, men för att den lokala journalistiken ska kunna leva vidare krävs att någon gör – och på ett eller annat sätt betalar för – det journalistiska innehållet.

Under 20 år har det hänt mera i mediebranschen än vad det hände under 100 år dessförinnan. Och utvecklingen bara accelererar, tempot skruvas upp. Det inte bara låter spännande, det är spännande för oss som är med i branschen. Vi kan bara fantisera om hur det ser ut 2027.

Kärnan för Syd-Österbotten är fortsättningsvis de lokala nyheterna.

Närproducerat är ordet för dagen, och det ordet har för vår del ägt sin relevans sedan 1897.