Förra veckan fick Finland och Finlands president besök från öst, då ingen mindre än Rysslands president, Vladimir Putin, kom på besök. Officiellt kom han för att hylla det hundraåriga Finland, något som för en del förmodligen kan te sig aningen absurt, med tanke på ländernas historia och Rysslands tendenser att inte alltid lämna sina grannar i fred.

Putin besökte Finland så sent som förra sommaren, då på president Niinistös sommarresidens i Nådendal. Det besöket orsakade ramaskri i vårt västra grannland, där den tidigare försvarsministern, Karin Enström, inte skrädde orden, utan ansåg att ett liknande besök aldrig skulle kunna äga rum i Sverige efter Rysslands annektering av Krim.

Och det hade hon förmodligen alldeles rätt i. Då, med den svenska inställningen, var det svårt att se ett scenario där Sverige skulle agera värd för ett bilateralt möte med Ryssland.

Niinistö svarade på den svenska kritiken, och menade att Sverige inte hänger med i samtiden.

Trots att det på många sätt kan verka som att Finland och Sverige befinner sig i liknande situationer när det kommer till försvar och Ryssland, så har en särskiljande faktor alltid varit ländernas personliga relationer till landet i fråga.

Den finsk-ryska relationen har historiskt färgats av Finlands beroende av sin östra granne, och en strategi har varit att ständigt upprätthålla en god dialog. Så också efter annekteringen av Krim, trots att man samtidigt fördömde de ryska handlingarna. Strategin anses ha tjänat Finland väl, såväl historiskt som nu.

Att Finland, på ett helt annat sätt än Sverige, är i beroendeställning gentemot Ryssland blev kanske extra tydligt när sanktionerna mot Ryssland infördes 2014, och den finska handeln drabbades långt mycket mer än den svenska.

I Sverige har det tidigare, och till viss del säkert fortfarande, saknats förståelse för att Finland har fortsatt att upprätthålla de ryska kontakterna. Men kanske har polletten nu börjat trillat ned, då den svenska kritiken kring Putins senaste besök har lyst med sin frånvaro.

Att kritisera besöket vore förstås också som att kasta sten i glashus. För faktum är att den finska diplomatiska linjen kan ha gjort avtryck på svenskarna, eftersom nuvarande utrikesminister Margot Wallström valde att besöka Moskva tidigare i år, med motiveringen att dialog alltid är bra. Motsvarande besök mellan Sverige och Ryssland hade inte skett sedan 2014.

Kanske skulle president Niinistö nu hävda att Sverige äntligen kommit ikapp samtiden.