Nästan som i södern! Så sa många marknadsbesökare i år då de talade om den nya strandpromenaden under sommarmarknaden. Promenaden ramades in av internationella marknadsstånd med läckerheter från bland annat England, Italien, Grekland och Tyskland på den ena sidan och en rad med segelbåtar på den andra. Det visade sig vara ett lyckat koncept.

Marknaden städades bort och försäljarna drog vidare. Kvar blev en ganska tom strandpromenad.

Den fylldes tillfälligt med surströmmingsbord och sjusovare i veckan, vilket piggade upp. Men kunde det gå att göra något mera beständigt kring strandpromenaden?

Staden Kristinestad har satsat omkring 170 000 euro på att ställa i ordning stranden vid Sjögatan mellan restaurang Jungman och hotell Alma. Det blev bra. Hur kan platsen utnyttjas ännu bättre? Där finns stadens gästbrygga och platsen bjuder således båtburna besökare på det första intrycket av staden.

Vad är det besökarna möts av? Hur vill stadsborna presentera sin stad? Miljön är ypperlig och kunde gott fyllas med liv en längre tid än endast vid marknadshelgen. I dag kantas den södra delen av Sjögatan av kontorsfastigheter och service, det vill säga ställen som inte är förknippade med spontana besök, undan­taget närbelägna restauranger.

Om strandpromenaden görs mera välkomnande blir den en gemytlig inkörsport till resten av staden, till torget med sina små butiker och caféér och butikerna på Sjögatans norra sida.

Kunde vänstugan Primulas försäljningskojor komma till användning på strandpromenaden, med hantverk, souvenirer eller annat som kan få besökare på gott humör genast de kliver upp på bryggan? Eller kunde det bli en plats för sommarloppis, pop up-restauranger eller fiskmarknad med fiskrestaurang och uteserveringar? Att fylla en redan trivsam miljö med liv och rörelse kunde göra den ännu mera trivsam, både för stadsbor och för gäster.

Där finns redan långtgående planer på ett strandcafé eller kaffekiosk vid promenaden i privat regi. Både företagsamhet och idéer finns, med andra ord. Här skulle det gälla att ta vara på stadsbornas egen kreativitet och låta entreprenörsandan flöda och inte överföra ansvaret på politiskt tillsatta planeringsgrupper eller kommittéer.