Ännu ett läsår är förbi och nu är det här, sommarlovet. För en del av de unga nalkas sommarjobb – kanske till och med för första gången i livet.

För ungdomarna är sommarjobben viktiga, och då förstås inte bara ur en ekonomisk aspekt. Sommarjobbet är på ett sätt en milstolpe i de unga vuxnas liv. Man får en första introduktion i arbetslivet och sommarjobbet leder samtidigt till värdefull arbetslivserfarenhet. Många tar i och med detta ett första spännande kliv ut i vuxenvärlden.

Sommarjobbet utgör en plats för personlig utveckling och tack vare det kan man få viktig insyn i vilken riktning man vill gå – eller inte gå – när det gäller ens framtida val av utbildningar.

Att ta det första klivet ut på arbetsmarknaden eller att komma till en ny arbetsplats är alltid spännande, oavsett ålder. Men speciellt som ung arbetstagare kan det vara svårt att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har. Det kan vara stressigt på arbetsplatsen och kanske vet man inte vem man ska vända sig till om frågor eller funderingar uppstår.

Anna Vainio, inspektör på Arbetarskyddsförvaltningen, säger till vasabladet.fi (5.6) att något av det allra viktigaste är att skriva ett arbetsavtal.

– Vi rekommenderar att alltid skriva ett skriftligt avtal trots att även muntliga är giltiga, säger Vainio till VBL.

Ett arbetsavtal kan man enligt Arbetarskyddsförvaltningen ingå om man fyllt 15 år. Är man yngre måste man få samtycke av vårdnadshavare. Tack vare arbetsavtalet vet alla inblandade parter vilka spelregler som gäller och där framgår bland annat uppgifter om lön, arbetstider och arbetsuppgifter. Om problem uppstår är det bra att ha detta specificerat svart på vitt.

De som anställer sommarjobbare måste hålla sig till anställningsreglerna, trots att anställningsförhållandet varar i en relativt kort period med en ung och oerfaren arbetstagare.

För att alla ska trivas på arbetsplatsen krävs samarbete. Sommarjobbarna bär också på ett ansvar över att ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter som hör jobbet till.

Det gäller att vara uppmärksam – och framför allt att faktiskt våga fråga om någonting är oklart.