I examenstider granskar festtalare ofta olika utbildningsformer. Förändringarna har varit många och de flesta områden har berörts då både utbud och antal studieplatser minskats. Då självstudier utökats har också många studerande fått ta ett större ansvar för att inhämta kunskaper.

Hur studentexamen kunde utvecklas diskuteras ofta kritiskt. Nyligen kom ett förslag som olika instanser nu ska få kommentera. En avsikt med det är att stärka studentexamen som gymnasiets slutexamen, en annan är att den bättre kunde utnyttjas då studerande antas till högskolorna. Det är bra om examen får mera tyngd för den är ändå avslutningen på många års studier.

En förändring som föreslås är att studerande för studentexamen i framtiden ska avlägga prov i antingen två realämnen eller i ett realämne och ett främmande språk. Den tid abiturienten har på sig för att avlägga ett prov skulle förkortas till fyra timmar, och provet i modersmålet ändras från två provdagar till en dag.

Muntliga språkkunskaper ska också testas i proven i främmande språk och i det andra inhemska språket och det anses vara ett naturligt utvecklingssteg. Då borde undervisningen på gymnasienivå i högre grad också stärka studerandes praktiska språkkunskaper och beredskap att använda språket, påpekar gruppen.

Med reformen hoppas arbetsgruppen sporra studerande till mångsidiga studier i korta språk och realämnen och också till att avlägga provet i matematik och det andra inhemska språket.

Intresset för språkstudier har minskat kraftigt i Finland så det blir en utmaning att försöka vända på utvecklingen. Många väljer bort korta språk och räknar med att det räcker med engelska som främmande språk. Intresset för det andra inhemska har också minskat.

Det är viktigt att alla former av utbildningar uppdateras i takt med att samhället förändras och det ställer stora krav på utbildningsanordnarna. Helst ska de vara steget före genom att i god tid kunna förutspå vilka förändringar som är i antågande och även snabbt kunna anpassa sig efter dem. Därtill kommer ständiga krav på att hålla sig inom snäva ekonomiska ramar och ordna extern finansiering.

Ett betydelsefullt steg i rätt riktning var alternativet att avlägga kombiexamen. Ungdomar har genom den examen möjlighet att jämsides med gymnasiestudier också skaffa sig yrkesutbildning. Då kan man välja mellan att söka sig ut i arbetslivet eller vidareutbilda sig då man gått ut gymnasiet.

Studentexamen är viktig men ändå bara ett steg på vägen mot yrkesutbildning. Många väljer bort det steget och satsar i stället på andra metoder.

Vilken väg man än väljer är målet det viktigaste. Det är att satsa på ett yrke, som med trivs med, och när utbildningen är slutförd hitta en arbetsplats.

I framtiden är det inte bara teoretiska och praktiska kunskaper som gäller. Sociala färdigheter och förmåga till samspel i olika situationer tenderar att bli allt viktigare. Det ställer också nya krav på utbildarna.