Flera fall av brister inom hemvården har den senaste tiden uppmärksammats i Finland. Nyligen blev det rubriker då en hemvårdsklient i Hangö avled till följd av undernäring. Andra exempel på brister inrapporteras med jämna mellanrum.

Ett sådant är att myndigheterna under ett halvår fått ta emot 24 anmälningar mot hemvården. De flesta, sju, gällde västra Finland och näst flest, fyra, hemvård i södra Finland. Uppgifterna framgår av material som Yle Nyheter fått ut.

Anmälningarna kan handla om allt från problem med trygghetstelefonen till att klientens vårdplan inte uppfyllts. Vårdfacket Supers ordförande Silja Paavola säger att många hemvårdspatienter farit illa och att människor också dött på grund av brister i vården.

Då är de här anmälningarna troligen bara toppen av isberget, för många drar sig för att klaga på eller anmäla det man upplever som brister inom vården. En orsak är att man behöver all den hjälp man kan få, också om den inte fungerar som den borde.

Det är en vacker tanke att en människa ska få bo hemma så länge som möjligt, men den har tyvärr också lett till problem. Många kommuner har här sett en möjlighet att spara. Samtidigt som vårdplatserna minskat och sjuka ska sändas hem så fort som möjligt har många glömt bort att större satsningar då i stället borde ha gjorts inom hemvården.

Nu finns det allt för många och allt för sjuka äldre, som hemvården ska ta hand om. Då antalet klienter ökar betyder det också att de som jobbar inom hemvården hela tiden har en ökad press på sig. De allra sjukaste behöver många gånger mera hjälp än vad det ansträngda tidsschemat tillåter.

Det är därför hög tid att se över vårdkedjan, så att alla faktiskt får den hjälp de behöver. Någonstans har det på många håll brustit i planeringen. Därför bör det nu också finnas beredskap att på nytt överväga vad man ska kunna göra för att förbättra vården.

Annars finns det risk för att gränsen snart är nådd, också för alla de vårdare som gör ett gott arbete och orkar engagera sig i dem de tar hand om.