Det blir ett direkt tillskott i den kommunala kassan i synnerhet för staden Kristinestad, och i mindre grad även för Närpes (tack vare Svalskulla Vind), om regeringens förslag om förändrad beskattning av vindkraftverk blir verklighet. Det mesta tyder på att lagen nu ändras på ett sätt som direkt gynnar kommuner med stora vindkraftverk på sitt område.

I dag beskattas vindkraftverk enligt den allmänna fastighetsskatten. Det är de fasta konstruktionerna som bolagen betalar skatt för.

Enligt förslaget ska vindkraftsparker betraktas som en helhet då det gäller den sammanlagda effekten, vilket betyder att de jämställs med andra storskaliga kraftverk och underställs samma skattekategori. I Kristinestad är skattesatsen för kraftverk den högsta tillåtna, 3,1 procent. I praktiken är det endast Pohjolan Voima (på grund av kraftverkskomplexet på Björnön) som betalar denna skattesats. I Närpes finns ingen i kraftverkskategorin, men staden har fastställt 3,1 procent i väntan på just denna lagändring.

I Ömossa byggs 34 stora vindkraftverk, och när det projektet inom några månader står klart är Finlands i nuläget största vindkraftspark ett faktum. Därför kommer det nya lagförslaget, som kan träda i kraft 2018, som på beställning.

Enligt beräkningar från Finlands vindkraftsföreningen (se dagens SÖ) skulle den nuvarande beskattningen ge staden sammanlagt närmare 5 miljoner euro under Ömossaparkens beräknade livslängd, medan det nya förslaget skulle kunna ge över 15 miljoner totalt. De exakta summorna klarnar först när lagen är godkänd och vindkraftverkens beskattningsvärde är fastställt. Med åldersavdrag sjunker fastighetsskatteinkomsten år för år, man betalar mest de första åren.

Det finns en risk att staten vill ha sin beskärda del av kakan, till exempel genom att ta en del av summan genom skatteutjämningen. Då blir nettoutfallet betydligt mindre.

Staten borde ändå låta kommunerna behålla hela utdelningen. Det finns klara motiveringar för atl låta värdkommunen för vindkraftverk behålla fastighetsskatteinkomsterna.

Bolagen har råd att betala mer skatt. De inmatningstariffer som staten garanterar vindkraftsbolagen är generöst tilltagna, 83,50 per producerad megawattimme jämfört med nuvarande marknadspris på cirka 32 euro. Garantipriset tryggar en god avkastning under 12 års tid. En något högre fastighetsskatt riskerar inte på något sätt lönsamheten, det finns goda vinstmarginaler att ta av. Till saken hör att när man räknade ut grunderna för inmatningstariffens storlek utgick man från att bolagen skulle debiteras högre fastighetsskatt än vad fallet blev, så därmed kan man även se det här som en korrigering.

Då det gäller lönsamheten bör man även se på produktionen förr och nu. Vindkraftsteknologin har utvecklats kraftigt sedan inmatningstariffen utfördes. Enligt Talouselämä (30/17) var utnyttjandegraden i medeltal i fjol 33,1 procent vilket ska jämföras med 25,1 procent för bara fem år sedan. Det är en stor skillnad på inkomstsidan om en megawatt nominell effekt ger 2 500 eller 3 000 megawattimmar per år då bränslet är gratis.

Nu behandlas förslaget i riksdagen. Om ändringen genomförs, och kommunerna får behålla inkomsterna, kommer vindkraften att få större betydelse för den kommunala ekonomin, speciellt om ytterligare vindkraftsprojekt i Sydösterbotten blir verklighet. Bolagen gör ju sig redo för det nya stödsystemet.