Svårt att få extra skolrum

Lotta Sjöblad -
Det är inte lätt att ordna fler rum då det blir för trångt i skolbyggnader.

När en skolas elevantal ökar så att väggarna kommer emot och rummen inte räcker till borde det vara ett positivt problem att åtgärda. Så är det dock inte alla gånger och turerna kan bli många innan man hittar en lösning. Situationen i två skolor med utrymmesbrist i Kristinestad togs upp på stadsstyrelsens senaste möte. De båda är Lappfjärds skola och Kantakaupungin koulu i stadskärnan.

Lappfjärds skola renoverades 2008 och hade då 60 elever. Nu är de 90 och det är skolan inte dimensionerad för. Tillfälliga lösningar är bland annat musikundervisning i gymnastiksalen och textilslöjd i matsalen. Förskola och eftis får inte plats i skolan, som det var tänkt. De finns i Satelliten, som tidigare var finsk skola, och personal vandrar med eleverna fram och tillbaka. Enligt prognoser har skolan de närmaste åren omkring 90 elever.

Kantakaupungin koulu har också betydligt fler elever än vad den är dimensionerad för.

En orsak är att det endast finns en finskspråkig skola i kommunen efter att Lapväärtin koulu indrogs och alla barn i årskurserna 1–6 sedan hösten 2015 undervisas i stadskärnan.

Det är också den skola som ger förberedande undervisning för asylsökande men de grupperna är utlokaliserade, både till svenska högstadiet och till finska högstadiet.

Skolan har totalt 147 elever i den grundläggande utbildningen. Därtill kommer förberedande undervisning samt morgon- och eftermiddagsgrupper. Fler specialelever har lett till att klasser enligt lag måste delas. Skolan är planerad för sex basgrupper men har nu nio klasser och två specialklasser.

Arbetarskyddsfullmäktige, personalen och föräldraföreningen har påtalat att situationen varken är ny eller tillfällig. De rum som finns utnyttjas nu maximalt.

Skoldirektionen föreslog i maj att flyttbara tilläggsbyggnader skulle skaffas, och fick stöd av finska utbildningsnämnden. Stadsstyrelsen valde dock att inte i detta skede gå in för det utan vill avvakta och följa med situationen. En orsak kan vara att elevantalet beräknas minska fram till 2022.

Bättre gick det för Lappfjärds skola. Här tillsatte styrelsen en planerings- och byggnadskommitté som ska utreda alternativ. Det brådskar då arbetet ska vara klart innan stadsstyrelsen tar itu med nästa års budget.

Kommitténs arbete gäller endast Lappfjärds skola. Stadsdirektör Riitta El-Nemr hade föreslagit en kommitté med uppgift att se på alternativ för en optimal användning av stadens samtliga skolor, över språkgränserna och oberoende av var lokalerna finns. Hon räknade i beredningen med att det nya daghemmet erbjuder en lösning för utrymmesbristen i Kantakaupungin koulu.

Ett problem är att ingen nu kan säga när byggnadsarbetet kan inledas och daghemmet tas i bruk. Det är en viktig del i Kristinestads fastighetspussel. Efter att det gamla daghemmet utrymdes 2013 har verksamheten ordnats i tillfälliga lokaler.

Provisoriska lösningar behövs tills det nya daghemmet är klart. Då kunde modulhus för skolan vara ett alternativ, värt att ännu överväga, för att minska trängseln.

Moduler är lätta att ta ur bruk, då de inte längre behövs, och man har valt att använda benämningen modulhus i stället för baracker, som har en mera negativ klang.

Moduler är en lösning som man gått in för i grannstaden Kaskö, där daghem, morris och eftis flyttat runt och nu verkar i baracker i väntan på ett nytt daghem.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan