Det blev bakläxa igen för regeringen. Först måste tidtabellen för vårdreformen justeras. Nu stormar det kring det språkexperiment som regeringen planerar. Det går ut på att 2 200 elever i grundskolan kan välja bort det andra inhemska, svenska eller finska, och i stället läsa ett annat språk.

Försöket ifrågasätts i 35 av de nästan 60 remissvar som regeringen fått in. Till kritikerna hör både högskolor, lärare och språkvetare, framgår det av Svenska Yles genomgång.

De få som är klart positiva vill nedmontera det som är kvar av tvåspråkigheten genom att också slopa språkkrav för högskoleexamen och statliga tjänster.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) hör till de kritiska. Hon anser att man både borde läsa fler språk och att undervisningen ska inledas tidigare. Unga finländare satsar nu i huvudsak på engelska, som anses höra till allmänbildningen.

Intresset för andra språk har däremot minskat rejält. Nedgången märks också i statistiken över hur många som skriver främmande språk i studentexamen. Engelskan är det enda språket, som håller ställningarna.

Kunskaper i engelska är bra början men andra språk behövs också när man rör sig ute i världen. Den internationaliseras och många söker sig utanför landets gränser för att de jobb som finns utomlands intresserar. Acklimatiseringen går betydligt lättare, om språket inte är helt obekant.

Språkexperimentet motiveras med att man hoppas att barnen ska förkovra sig i andra språk, om det andra inhemska kan väljas bort. Den slutsatsen är nog förhastad och väl optimistisk.

Signalen riskerar i stället bli den motsatta, att man inte behöver kunna så många språk och ändå klarar sig bra. Det befarar också experter på utbildning. Nästan alla är rädda för att ett experiment i stället skulle leda till sämre språkkunskaper.

Andra allvarliga invändningar finns också. Många oroar sig för att de socioekonomiska klyftorna ska öka och att experimentet kan leda till att de som deltar har ett sämre utgångsläge då det gäller framtida studier och jobb.

Förslaget är att valet sker tidigt, men det som inte kommer fram är vem som är beredd att ta ansvar för eventuella följder. En kan vara att studietiden förlängs, om studerande måste komplettera sina språkkunskaper. Det är stick i stäv med strävan att unga ska bli klara med sin utbildning så fort som möjligt.

En avsikt verkar vara att sopa det verkliga problemet under mattan. Bekymmersamt är varför intresset för språk minskat, men det verkar vara en bisak. Om pressade scheman och risk för att det blir för mycket samtidigt är en orsak borde man på allvar överväga att tidigarelägga språken. Lämplig början kunde då vara grundläggande kunskaper i det andra inhemska språket, följt av engelska.

Bra modell kan hittas på orter, där man dagligen hör och har möjlighet att använda båda språken. Där anser många i dag att språkkunskaper är en rikedom. Utgående från dessa erfarenheter kunde modeller också utvecklas för mer enspråkiga miljöer.

Dagens teknik kan erbjuda många möjligheter för dem som vill lära sig språk. Problemet är att väcka intresse för att studera flera språk.